quistbergh.se

Den tredje, femte och sjätte augusti är helgdagar i El Salvador. De går under namnet fiestas agostinas och firas i San Salvador med att halva stan spärras av och förvandlas till ett nöjesfält. Det säljs ”spanska korvar”, ett slags friterat sött bröd i form av en korvring som man kan hänga runt halsen, pilsener i plastmugg och blinkande yoyos.
Själv firade jag den lediga dagen på tennisbanan. Motståndaren Olov har den skönaste titeln i biståndsbranschen, nämligen ”medföljande”. Jag vill också bli medföljande när jag blir stor. Det betyder att man hänger på sin partner som jobbar för någon NGO eller annan internationell organisation. Tyvärr ska Olov med familj snart flytta från El Salvador till Guatemala så det blir få chanser till duster på Club Espanols hardcourt i framtiden.

Kul bonustävling/augustiledighetspyssel: Bilden är tagen efter dagens match – gissa vem som vann? Den som lyckas pricka in rätt slutsegrare och setsiffror vinner en fotvandring till Norge.

Att ta sig fram med buss i centrala San Salvador är ett ypperligt färdsätt. I dagsläget kostar en bussresa 25 US cent. Åker du minibuss går resan loss på 28 cent. Ha växeln redo eftersom busschaffisen i princip redan är på väg till nästa hållplats innan du hunnit gå på. Hållplatserna är för övrigt utefter vägen, det gäller bara att vinka in bussen du ska med. Den svåra nöten att knäcka är dock vilken buss du ska ta. För några år sedan ritade inrikesministeriet om färdkartan för bussarna och de glömde att informera passagerarna om den nya planen. Tidigare fanns det nämligen en karta – nu finns ingen information alls. Hela systemet bygger helt enkelt på att du i förväg vet rutten för bussen. För att underlätta hela processen kommer här en liten guide – som främst är koncentrerad på en passagerare som tar sig från Montebello eller San Luis eftersom det är där jag bor respektive jobbar. Observera att det inte alltid går att ta sig tillbaka samma väg och med samma bussar som man tog sig till en viss plats med. De olika turerna går nämligen olika vägar tillbaka. För att krångla till det ytterligare finns det ju minibussar och stora bussar. Trots att de har samma namn kan de hända att de åker helt olika rutter. Men vet du vilken buss som tar dig dit du ska går det alltid att fråga sig fram. Är du helt lost? Ta buss eller taxi till Centrum, Metrocentro eller annan knutpunkt där du kan ta dig vidare från. En sista grej innan vi tutar igång bara: När du ska av, gå mot utgången. Om chauffören inte stannar, banka i plåten tills skrället stoppar. Okej, då kör vi igång:

Montebello by nightNär man, som jag, befinner sig utomlands kommer ofta frågan: Hur är det? Jag hittar aldrig bra svar på det. Hur förklarar man det? Hur det ÄR, liksom? Men jag gör ett försök…

Hiro sjunger My Way på japanskaNär jag kommit hem från fotbollen och börjat pyssla med middagen - väntade även två gäster - ringde det på dörren. Jag visste att det inte kunde vara middagsgästerna så det fanns lite misstänksamhet i rösten när jag genom carporten frågade: Quien es?

Forro para lavadora

Vi vet väl alla hur lyckliga vi kan bli över ett inköp som vi faktiskt behöver. Och hur lustkänslan snabbt kan försvinna vid ett köp som du inte alls har någon användning för. Sedan finns det grejerna i gränslandet, exempelvis ett plastöverdrag till tvättmaskinen. Jag hade i min vildaste fantasi aldrig kunnat tänka mig att jag skulle fundera över att köpa ett skyddsöverdrag till en tvättmaskin.

Regnfotboll i Parque RobleJag hoppas att det fortfarande spelas spontanfotboll i Kaninburen (bakom Folksam-huset, Stockholm, Södermalm) på söndagar och då och då på tisdagar. Det jag vet är att det spelas spontanfotboll i San Luis. Närmare bestämt i Parque Roble på onsdagar med start klockan 17.30. Det är mestadels diverse löst folk som har anknytning till språkskolan/NGO:n CIS (sök "CIS" i fältet till höger för mer info om vad det är för något). Australiensiskan Maria är den självskrivna capitanan och leder laguppdelningen med järnhand. Det kan komma allt mellan tio till tjugofem personer och om det liras basket - vilket det i princip alltid gör - så spelar vi enbart på ena halvan av hela basketplanen.

Filip och Johan vid grillen: Och alla kan se hur Johan stormtrivs vid hammarbyflaggan...Under måndagen och tisdagen hade vi trevligt besök på UBV-kontoret från Nicaragua. Carmela och Petra tittade förbi och höll i/deltog på någon kurs. På måndagskvällen hade vi en liten grillkväll hemma hos mig. En av de klara fördelarna med San Salvador är att det i princip ständigt är rätt klimat för en grillkväll. Undantaget regnperioden. Men även under denna - nu är det exempelvis regnperiod - finns stjärnklara kvällar.

De gröna mörkläggningsgardinerna kommer upp...Idag kom en kille från gardinfirman Consuelo de Aidón. I tisdags var han och hans mamma här för att ta mått och jag fick kolla färger. Valet föll på en grön och skön gardin med största mörkläggningseffekt. Eftersom matcherna i fotbolls VM kommer att gå på morgon, förmiddag och eftermiddag här i El Salvador är det viktigt att få min sala hyfsat mörklagd för en schysst bild med projjen på storbildsskärmen.

Svisch, svisch, borr, borr. Snygga gröna mörkläggningsgardiner som matchar finfint med de vita väggarna i salan, sovrummet och gästrummet. Nu fattas bara installation av TV så är huset VM-klart.

Alla prylar från Spännis hus kom med i ett lass... nemas problemas...I fredags skrev jag under hyreskontraktet på huset i Montebello. Här i El Salvador skriver man oftast kontrakt på ett år. Det går till så att man skriver under på små lappar som är ett kvitto, tolv stycken totalt. När man sedan betalar sin hyra får man kvittot för den månaden i handen. Dessutom skriver man under ett kontrakt och som tur var kunde Walter hänga på och kolla så att allt stämde. Jag fick också klartecken att måla på muren som finns på uteplatsen om jag ville. Det är hyresgästen som ska betala advokaten i samband med kontraktsskrivning vilket kostade 20 dollar utan kvitto och 52 dollar med kvitto.

Efter några månaders vistelse här i San Salvador och mestadels i stadsdelen San Luis är det några ljud som sticker ut mer än andra. Under en genomsnittlig dag är det mer än möjligt att höra…

Panflöjtskillen – Den tredje natten, ungefär vid elva- halvtolvtiden, detta ljusa ljud hördes fattade jag att det inte var något som ingick i en dröm. Det lät lite som en visselpipa, men inte riktigt. Kanske mer som om Dana Dragomir försökte stämma sin panflöjt. När det, natt efter natt, återkom kollade jag med lite folk. Jag hade aldrig kunnat gissa mig till sanningen. Ljudet kommer från en vakt som använder en liten flöjt för en mix av varnings-, hämnd- och bekräftelsesignal. Varningen: Twiddellidi, jag är här så det är inte lönt att försöka sig på något. Bekräftelsen: Twiddeliddidi, jag är inte på krogen utan jag sitter här och vaktar era hus och gör skäl för min pissiga lön. Hämnden: Twiddelididdidididi, om ni bara hade pröjsat mig bättre skulle jag fixat ett anständigt instrument. Blir den där löneförhöjningen inte av ska jag fortsätta terra er med Danas gamla avlagda.