Två sportdokumentärer du inte får missa:
1. Playing the Moldovans at Tennis - Den brittiske komikern och författaren Tony Hawks slår vad om att han kan besegra Moldaviens fotbolsslandslag i tennis. Det blir upptakten till en otrolig historia - där tittaren sitter på första parkett. Samtliga intäkter från filmen går till ett dagcenter för cp-skadade barn i Chisinau. Se filmen streamad, välj mellan olika språk, här.
2. The forbidden team - Dansk dokumentär om det tibetanska fotbollslandslagets första landskamp. Ytterst välgjort, personligt och politiskt på samma gång. Ett längre klipp ur filmen hittar du här.
Igår toppade de flesta medier med att fotobollsspelaren Anton Hysén, till fotbollsmagasinet Offside, berättat att han är homosexuell. Detta ledde till en flodvåg av näthat och märkliga journalistreaktioner.
Jag vill i sammanhanget passa på att tipsa om en artikel ur Megafon (från nummer 3/2002) som har rubriken "Lika inför bollen?". Du hittar artikeln i arkivet, klicka här. Jag läste själv om den igår och kan, tyvärr, konstatera att inte mycket verkar ha blivit bättre på nio år.
Fredagen den 11 juni startar fotbolls VM i Sydafrika. En av alla journalister på plats i Sydafrika kommer att vara textkonstnären Marcus Bodin. Redan nu kan du komma i rätt VM-stämning på Marcus blogg:
http://www.booga.se/page3/page3.html
På bilden, troligtvis tagen i trädgården hemma i Umeå, syns hur väl förberedd herr Bodin är. Stilenlig sydafrikansk T-shirt, långkalsonger inköpta 1996 i Zimbabwe (det kommer ju att bli kallt) och pricken över i:et - öronpropparna mot vuvuzelas.
Festen kan börja!
Ibland överträffar verkligheten dikten. Det här är en sådan historia. Det handlar om en liten förening som lyckas nå högsta serien tack vare två straffräddningar av en målvaktsfantom. Efter slutsignalen ger han handskarna till ett nioårigt fan. Tjugosju år senare, inför den lilla klubbens sjuttioårsjubileum, korsas deras vägar igen.
Det hela börjar med ett mejl, skickat via facebook, den 20 oktober 2009 klockan 19:21:
> läs mer | 2 kommentarer | 2 bilagor | Tipsa en vän
Dagen innan match samlades stora delar av Kaninburens trupp på restaurang Iskele på Planufer 82 i Kreuzberg. Ryktena om det tyska författarlandslaget var många. Dels hade de på sin egen hemsida spridit ut att det var svenska författarlandslaget som skulle besegras på lördagen – inte ett korpgäng från Stockholm vid namn FC Kaninburen.
> läs mer | 1 kommentar | Tipsa en vän
I skrivande stund är det 923 dagar, åtta timmar, åtta minuter och 29 sekunder kvar tills första matchen i fotbolls VM i Sydafrika. Förutom lottningen av de europeiska kvalgrupperna släpptes nyligen den officiella affischen. Om 2010 ändå känns hopplöst avlägset kan du höja temperaturen i vinter med att besöka FIFA:s fullspäckade VM-sajt.
Det var framför allt tre grejer som gjorde det extra spännande att för första gången se El Salvadors fotbollslandslag på Cuscatlán stadion. Okej, det var bara en vänskapsmatch mot Haiti. Men ändå, historierna om hur det går till på Estadio Cuscatlán är många:
1. Det finns en läktarsektion som går under namnet ”Bagdad” eftersom det alltid är krig där. För några år sedan kallades den ”Vietnam”. En av de grejer du ska vara beredd på är att det, som en missnöjesyttring, kan komma plastmuggar med piss flygande. Toaletterna lämnar nämligen allt att önska och de rejäla plastmuggarna som blir över efter att folk svept den öl eller läsk de köpt används att tömma blåsan i. Dessutom ska den som går förbi de övre partierna på Bagdadsektionen vara beredd på att höra skriken ”BÖG, BÖG, BÖG” alternativt ”HORA, HORA, HORA” riktade mot sig.
> läs mer | 2 kommentarer | Tipsa en vän
Innan klockan hunnit bli åtta går ”The Very Best of Chicago” på för full sula från Willians rum. Det är ”We Can Last Forever” och ”You´re the Inspiration”. Det är söndagen den fjärde februari och jag är i byn Las Vueltas för en fotbollsturnering. Har slaggat över hos Willian och Antonios familj. Delade rum med deras kusin – vars föräldrar emigrerat till USA. Han gillar sitt gameboy skarpt, det höll honom vaken till ett på natten. Turneringen skulle börja klockan nio. Men nu har den redan hunnit bli tio och Willian släntrar fortfarande runt barfota och fixar med något oklart vad. Antonio sover fortfarande.
Jag hoppas att det fortfarande spelas spontanfotboll i Kaninburen (bakom Folksam-huset, Stockholm, Södermalm) på söndagar och då och då på tisdagar. Det jag vet är att det spelas spontanfotboll i San Luis. Närmare bestämt i Parque Roble på onsdagar med start klockan 17.30. Det är mestadels diverse löst folk som har anknytning till språkskolan/NGO:n CIS (sök "CIS" i fältet till höger för mer info om vad det är för något). Australiensiskan Maria är den självskrivna capitanan och leder laguppdelningen med järnhand. Det kan komma allt mellan tio till tjugofem personer och om det liras basket - vilket det i princip alltid gör - så spelar vi enbart på ena halvan av hela basketplanen.