quistbergh.se

Sitter på frisörgatan i centrala San Salvador, som ligger i närheten av Catedral Metropolitana. Armando ger instruktioner till frisörskan att inte klippa för mycket och att absolut behålla hockeyfrillan samtidigt som jag provar med helt andra anvisningar: corrtar todo.
Är ute och kollar på begagnade möbler. Armando har spanat in några ställen och ett par stolar formade som händer. De flesta begagnade ställen har både nytt och gammalt och priserna skiljer sig, på vissa grejer, inte mycket från att köpa nytt. Begagnade bilar, möbler och sånt är definitivt mycket dyrare här än i Sverige. Saker och ting har ett värde under längre tid. För exempelvis 1 000 dollar får du bara en skrothög till bil i de flesta centralamerikanska länder. Samtidigt som minimilönen, vilken många skattar sig lyckliga över att ha, ligger på cirka 150 dollar/månad i städerna och 80 dollar/månad på landsbygden i El Salvador.

Idag överraskade Petra och jag Rosie, Armando, David, Maria, Kevin, Margaret och vem mer det nu kan vara som bor hos familjen Estradas. Mosade efter att vara valobservatörer och aktiva på alla möjliga olika sätt i valkampanjen kändes det som om de var värda en crossover sueco middag.
Vi handlade i över en och en halv timma och när vi väl kom fram till huset – vi tog i o f s taxi – kom jag på att jag glömt min väska i shoppingcentret.
Sur å stressad masade jag mig iväg för att hämta den men Petra var cool och började med mastodontmatlagningen. Jeff, en jänkare som just börjat på CIS var också med som stöd i matlagningen. Väl tillbaka med väskan hade Petra på något magiskt sätt hittat grejerna i det omöjliga köket – och efter ett tag kom Rosie och styrde upp med bland annat kemikaliebad av grönsakerna och materialiserade efter våra önskemål ytterligare ett serveringsfat, en stor kastrull eller stekpanna.

Rosie y Armando

Sitter vid köksbordet hemma hos värdfamiljen som består av Rosie och hennes son Armando. Förutom jag själv finns en gäst till, David från USA. Han är här för att koordinera frivilliga valobservatörer från jordens alla hörn till regionvalet som ska hållas i mars. David kom några veckor innan mig så han har lyckats få ett eget rum. Jag slaggar i ett slags genomgångsrum och en blå väv från Guatemala med vita hundar på tjänar som dörr. Ramen för en vanlig dag ser ut såhär:
07.15 Uppstigning och morgontoalett. Dock är det omöjligt att duscha eftersom det inte finns något vatten – det kommer, nästan alltid i alla fall, först på kvällen. Rosie har dock en pump så det finns vatten att laga mat och diska med alternativt tvätta sig i.