quistbergh.se

Efter några månaders vistelse här i San Salvador och mestadels i stadsdelen San Luis är det några ljud som sticker ut mer än andra. Under en genomsnittlig dag är det mer än möjligt att höra…

Panflöjtskillen – Den tredje natten, ungefär vid elva- halvtolvtiden, detta ljusa ljud hördes fattade jag att det inte var något som ingick i en dröm. Det lät lite som en visselpipa, men inte riktigt. Kanske mer som om Dana Dragomir försökte stämma sin panflöjt. När det, natt efter natt, återkom kollade jag med lite folk. Jag hade aldrig kunnat gissa mig till sanningen. Ljudet kommer från en vakt som använder en liten flöjt för en mix av varnings-, hämnd- och bekräftelsesignal. Varningen: Twiddellidi, jag är här så det är inte lönt att försöka sig på något. Bekräftelsen: Twiddeliddidi, jag är inte på krogen utan jag sitter här och vaktar era hus och gör skäl för min pissiga lön. Hämnden: Twiddelididdidididi, om ni bara hade pröjsat mig bättre skulle jag fixat ett anständigt instrument. Blir den där löneförhöjningen inte av ska jag fortsätta terra er med Danas gamla avlagda.

Fyrverkerier som låter som pistolskott och pistolskott som låter som fyrverkerier – Jag har aldrig tidigare haft anledning att reflektera över vad det verkligen är som skiljer dessa två ljud från varandra. Men lösningen till gåtan är avståndet mellan smällarna. Fyrverkerierna låter mer: kaduuuu, kaduuuu. Pistolskotten låter mer: ka-ka-ka.

Kattfajter – Det händer inte varje natt, men nästan. Lika jobbigt varje gång.

Tutandet - Eftersom många kör helt utan belysning även på nätterna används biltutan flitigt vid korsningar. I och för sig används den hyfsat frekvent även dagtid men på kvällar och nätter är det extremt. Vid trafikljusen (semaforos) låter det: Tuuuut, tuuuuut och tuuuuuuut. Vilket kan översättas till: Här kommer jag i hög fart och du hinner inte se mig och än mindre reagera om det nu verkligen var farligt men jag lägger mig ändå på honken för då kan ingen anklaga mig efteråt för att jag inte tutade.

Den ständigt surrande vattentanken – Tillgången till vatten är ett stort problem i nästan hela El Salvador. Vattenbolaget sätter på kranen lite hipp som happ. De som har råd köper en vattentank som samlar vatten de timmar det råkar finnas. Ljudet av den brummande vattentanken, ccchhhhrrrrr, finns ofta i bakgrunden.

Cigarras (cikadorna) – Jag har aldrig sett så stora cikador som dem i San Salvador. Jag trodde först att det var svartbruna parakiter som häckade i träden. Men, icke. Om du kommer till en plats med mycket träd – vilket i och för sig inte är så troligt – så kan du ge dig på att de är i princip omöjligt att vistas där utan öronproppar. Ju flera de är, desto högre hörs deras gnissel.

Den kaffebryggande toaletten – Om du lyckats somna – trots alla ljud – och lyckas vakna upp lite lagom långsamt kan du vakna av det sköna ploppandet från nybryggt kaffe. När du vaknar upp efter att du råkat somna om en timma senare märker du att kaffet fortfarande är på bryggstadiet börjar du undra. Men du somnar ju om igen eftersom du ändå missat det där viktiga mötet och när du vaknar tre timmar senare jobbar bryggaren fortfarande. Det är då du inser att ljudet inte alls kommer från kaffebryggaren utan från toaletten. De fylls nämligen extremt långsamt och puttrar länge och gärna under hela dagen.

Den fjortonåriga granntjejen som falsksjunger smetiga poplåtar på morgonen (och ibland till och med på kvällen) – Jag har hört att det finns bättre sätt att vakna på. Och att försöka somna till en smördrypande ballad är inte det enklaste. Å andra sidan, med öronproppar missar man ju alla dessa spännande ljud.