quistbergh.se

”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. (…) Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.” (Ur ”Skolans värdegrund och uppdrag”, Lpo 94)

I maj förra året presenterade Ungdomarnas Demokratikommission en undersökning om ungdomars syn på engagemang och inflytande. Själva jobbet gjordes av opinionsundersökningsföretaget SKOP som intervjuade cirka 1000 ungdomar i åldrarna 16 till 25 år. Svaren är nedslående.

9 av 10 tycker det är viktigt att ungdomar deltar i debatten och planeringen av det framtida samhället. Men bara 3 av 10 tycker sig ha möjlighet att göra det. 7 av 10 är intresserade av och kan tänka sig att jobba aktivt med miljö-, rasism-, jämställdhets- eller arbetslöshetsfrågor. Men bara 1 av 3 har, i skolundervisningen, fått lära sig hur de kan vara med och påverka. Dessutom svarade 7 av 10 att de i skolan aldrig blivit uppmuntrade att kritisera och förändra. Detta trots alla fina ord om demokrati och inflytande i läroplaner eller måldokument. Tyvärr stannar det just vid prat om demokrati, istället för att ge eleverna kunskap i demokrati.

Ungefär samtidigt som Ungdomarnas Demokratikommission släppte sin undersökning kom forskaren Agneta Bronäs med avhandlingen ”Demokratins ansikte”. Under två år har Bronäs analyserat och studerat hur demokratin beskrivs i gymnasiets samhällskunskapsböcker. Hennes forskningsresultat är nedslående.

I läroböckerna framställs exempelvis politiker som övermänniskor med all kunskap och makt. Medborgarna ses som en passiv grupp i behov av ledning. Demokrati beskrivs enbart som rätten att rösta samtidigt som stora grupper, däribland ungdomar, utestängs helt från gestaltning av politisk aktivitet. Ett annat problem, enligt Bronäs, är att läroböckerna betonar kritiskt tänkande men samtidigt bara för fram ett tankesätt som det rätta.

Det sägs ofta att unga människor inte bryr sig om politik. Att demokratin är i kris, ungdomsförbunden tappar medlemmar och att allt färre röstar.

Men betyder det att intresset för politik har minskat?

Nej, naturligtvis inte, det är bara att se sig omkring. Det var länge sedan unga människor engagerade sig så starkt i olika frågor. Det arrangeras mängder av demonstrationer, gatufester och debatter. Några väljer att inte äta kött, andra gör anti-porr kampanjer. Någon skriver politiska texter till sitt band och någon annan gör ett fanzine. Detta borde platsa i läroböckerna. Det skulle säkert få ännu fler att engagera sig. Till det behövs varken nya skolämnen eller märkliga satsningar på meningslösa Internetomröstningar. Men en bra början vore att skolundervisningen inte stannar vid snack om demokrati, utan istället ge både elever, lärare och rektorer kunskaper i demokrati.