quistbergh.se

I OS-turneringens bronsmatch mot Finland var Kim Martin rena väggen. 15-åringen, som nu fyllt 16, räddade 32 av 33 skott och Sverige vann med 2–1. Hockeytjejerna hyllades, förbundsfolk och medier jublade ikapp över medaljerna. Men så har det inte alltid varit. Hockeyordföranden Rickard Fagerlund tyckte inte ens att damhockeyn skulle bli OS-gren och uttalade sig på följande sätt:
”Damishockeyn tar bara resurser från vår manliga verksamhet. Det vore bättre om kvinnor ägnade sig åt att vara vackra.” (…) ”Ridning är en lämpligare idrott för kvinnor. Ishockey är en kraftsport med oerhört tuffa tag.” (Expressen, november, 1992)
Då tjejerna vann EM-guld fyra år senare lugnade han sig lite. Men efter OS 1998 gick Fagerlund loss igen: ”Tjejerna är ju för fan sämre än de var för ett år sedan. Det här bara stärker min åsikt att damhockeyn kommit med i OS för tidigt.” (Aftonbladet, februari, 1998)
När det var dags för prisceremoni i årets OS-turnering var det Fagerlund som delade ut blommor till Kim och de andra svenska bronsmedaljöserna.
Hur kändes det att ta emot blommor från Rickard Fagerlund?
– Jag träffade honom inte vid prisutdelningen. Men det var jättekul att få medaljen, det var verkligen en upplevelse.
Vad tycker du om det han sagt om tjejhockeyn tidigare, att ni är ”sorgliga” att se och borde ägna er åt att ”vara vackra”?
– Jag tror han ångrar sig. Vi brydde oss inte heller om vad han sa utan gjorde vår grej.
Hur lyckas man med det?
– Det är bara att skita i det. Vi hade så bra gemenskap i laget så det gick faktiskt ganska lätt. Vi körde på som vanligt. Det blev nästan en extra kick för att han sa så.
Har du känt dig motarbetad?
– Inom kvinnlig sport är man nästan alltid motarbetad. Men det börjar gå framåt. Det handlar väldigt mycket om framgång. Efter OS-bronset får vi uppmärksamhet i medierna. Plötsligt vet alla att damhockey finns och fler tjejer börjar spela.
Vad är din framtidsvision?
– Att spela med killar så länge som möjligt (Kim spelar med Hammarbys pojklag och AIKs damlag) och sedan fortsätta i landslaget. Jag kanske inte kan spela på elitserienivå, men jag kan alltid spela med killar.
Hur ska man göra världen till ett bättre ställe att leva på för alla?
– Ja du… det är svårt att ändra på nu eftersom det finns så mycket hemska saker i världen. Fattigdom och allt går ju knappt att göra någonting åt. Vi försöker skänka pengar men det hjälper inte så mycket, det är bara som en fisk
i havet kan man säga. Det är noll.  
Vad gör en hockeymålvakt på sommaren?
– Tränar. Vi har bara tre veckors ledighet och av de tre ska jag på hockey-
läger i en vecka. Så det blir bara två veckors ledighet från hockeyn. Då åker jag till vårt lantställe på Åland. Men jag blir inte trött på all träning, det är kul.
Okej, till sist, är det någon fråga jag glömt att ställa eller något du själv vill säga?
– Att vi vann OS-brons var en laginsats. Jag vill passa på att tacka hela landslaget för medaljen.