Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Burma: Demokratikämpar lever farligt | quistbergh.se

Burma: Demokratikämpar lever farligt

En version av denna text har tidigare publicerats i: Kyrkans Tidning 25/26 2008. Texten © författaren/författarna. För eftertryck krävs tillstånd från författaren/författarna. Men om du vill skriva ut och läsa artikeln eller ge den till en god vän går det givetvis bra. De är till för att spridas. Om du har frågor, gå till kontakt.
Dokumentadress: [http://www.quistbergh.se/view/1460]
Tipsa en vän om denna artikel, klicka här. Skriv ut denna artikel, klicka här.

I Burma förs en ständig frihetskamp. Möt demokratiaktivisterna som vägrar leva i militärjuntans grepp.

Text: Fredrik Quistbergh


Vi har pratat med de fyra demokratiaktivisterna så länge att mörkret lagt sig och nu frågar de om vi vill se deras kontor. Tin Aye, Aye Myint, Ye Min Kyaw och Hla Htut är kärnan i ett löst sammansatt nätverk av människor. De flesta av dessa demokratiaktivister tillhör karenfolket, en av Burmas största etniska minoriteter, och de flesta är kristna.
– Kontoret ligger en bit härifrån men ni kan bara gå tre stycken i taget för att inte dra till er för mycket uppmärksamhet, upplyser Tin Aye.
Ye Min Kyaw och Aye Myint gör sig redo att följa med. Precis när vi är färdiga att gå viskar Tin Aye.
– Och du, prata inte på vägen.
Vi promenerar förbi några hus, en samlingslokal och svänger in i ett annat bostadsområde där husen av plank och bambu står tätare. Ljuset kommer från fotogenlampor. Plötsligt svänger Ye Min Kyaw in på en bakgård, drar undan tvätten som hänger på tork och kliver in i ett hus som saknar ytterdörr. Inne i huset, bland flätade korgar och plastbyttor, finns en liten dörr med hänglås på. Ye Min Kyaw tar upp en nyckel, sätter i låset och öppnar dörren till kontoret.

Tin Aye, Aye Myint, Ye Min Kyaw och Hla Htut tar en stor risk med sitt engagemang. Om du har kontakt med en militär eller politisk grupp som inte är godkänd av juntan riskerar du två års fängelse. Kontakt kan vara att du har en familjemedlem eller vän som är aktiv. Om du har en bok eller kassett som är förbjuden riskerar du 20 års fängelse. Är du själv inblandad kan du bli inspärrad på livstid.
– Fängelserna i Burma är rena helvetet, säger Tin Aye
– Flera av mina vänner äter sand just nu. De får inte tillräckligt att äta så de blandar riset med sand.
Nätverket fokuserar på den kommande folkomröstningen om en ny konstitution. Juntan har styrt landet sedan General Ne Win, via en militärkupp, tog makten år 1962. Utspelet om en folkomröstning är en sensation. Men enligt gruppen är det bara spel för gallerierna. Den nya konstitutionen befäster militärens makt och minskar chanserna för demokrati, menar de. Exempelvis har ännu ingen, trots att det är slutet av mars och valet ska hållas i början av maj månad, sett hela konstitutionen. Bitar av den har publicerats i tidningsartiklar som samtidigt propagerat för att en ja-röst är det enda rätta. De allra flesta har ingen aning om vad de röstar på. De som medvetet röstar nej riskerar att bli registrerade och hamna i fängelse. Hur än rösterna fördelas kommer det att bli en jordskredsseger för Ja-sidan, hävdar de.

Innan nätverket formades på allvar i oktober 2006 träffades de på caféer, drack the och diskuterade politik – morgon som kväll. Till slut var de trötta på att prata. Tin Aye lånade 50 000 kyats (ungefär 300 kronor) av sin mormor för att hyra en videokamera. Sedan åkte några ur gruppen till bergstrakterna, intervjuade karenfolk ute i byarna och redigerade ihop det.
– När min mormor såg vår första film sa hon: Du kan glömma de 50 000, du är inte skyldig mig någonting, säger Tin Aye.
Dokumentärfilmsprojektet pågår fortfarande. Gruppen ger bort sina alster på DVD till vänner som sedan sprider dem vidare. Tin Aye är gruppens ledare. Han är arbetslös men ägnar hela dagarna åt att träffa vänner och ”dela med mig av information”.
– Vi kan inte bara skylla på regimen, säger han.
– För att få till en förändring behöver vi vara förändringen. Det kommer att ta tid, energi och människoliv.
Tin Aye är märkt av sin kamp. Halva ringfingret på vänsterhanden är borta. För flera år sedan jobbade Tin Aye som kristen missionär i en by. Militären hittade förbjudna böcker han förvarade i kyrkan och satte honom under bevakning. Han flydde och blev i samband med det skjuten i hand och ben. Genom ett smärre mirakel överlevde han efter att ha gömt sig i djungeln.
– Jag tror på osjälviskt ställningstagande. Efter att jag blev skjuten kom ingen religiös ledare och hjälpte mig. Vi försöker gjuta personligt mod i människor. Men om det skulle förstöra för deras familjer är det bättre att inte engagera sig.
Nätverket ordnar även studiegrupper i engelska. Ungefär 20 personer deltar och förutom att faktiskt plugga engelska diskuteras politik. De driver också kampanjer. Hittills har de fått upp cirka 2 000 lappar på elstolpar runtom i Rangoon. Den sista december förra året genomfördes spraykampanjen. Tin Aye delade ut tio burkar, fem vita och fem röda, till medlemmarna.
– Jag gick mot några buskar för att spraya på en mur, berättar Ye Min Kyaw.
– När jag kom nära såg jag en soldat. Jag blev jätterädd, drog ner byxorna och kissade mot muren istället.
De sprayade SPDC 08 (SPDC = State Peace and Development Council, juntans officiella namn) och strök sedan över det. En markering om att juntan ska falla under 2008. Morgonen efter var alla spraybudskap borttvättade.

Inne på kontoret hänger ett tygstycke för fönstret. Här finns en dator, några små hyllor, en fläkt och två stolar.
– Jag vet att det är litet, säger Ye Min Kyaw.
– Men vi har stora planer. Vi ska börja trycka upp vykort. Ingenting varar för evigt. För tusen år sedan fanns knappt inga demokratier. Idag är de allra flesta länder det.
I mitten av april åker vi från Burma. Bara några veckor efter hemkomsten drabbar den hemska katastrofen landet som redan är ett av de fattigaste i världen. 43 procent av alla barn under fem år är undernärda. Över hälften av statens budget går till militären, bara fyra procent till utbildning. Bilder på människokroppar spridda över risfält, ofattbara siffror över döda och skadade sprids i medierna. Samtidigt genomför juntan folkomröstningen om den nya konstitutionen. Enligt de officiella uppgifterna var valdeltagandet 99 procent och 92,4 procent röstade ja. Efter flera försök får vi till slut kontakt med demokratiaktivisterna. Ye Min Kyaw skickar ett mejl:

”Vår grupp jobbar nu för cyklonens offer. Några har åkt till deltaområdet för att hjälpa till. Vi har också lagt ut information på hemsidan. Det är bara jag som är kvar i Rangoon. Det är många som behöver vår hjälp. Hör du talas om någon organisation som inte blir insläppta i landet kan hjälpen gå via oss.

Er vän,

Ye Min Kyaw”

Fotnot: Aye Myint, Ye Min Kyaw, Tin Aye och Hla Htut heter i verkligheten något annat.

 

Fakta/Burma
Namn: Unionen Myanmar (Militärjuntan bytte år 1989 namn på landet, Burma används dock fortfarande)
Yta: 678 000 kvadratkilometer
Huvudstad: Naypyidaw (Den av militärjuntan nybyggda djungelstaden Naypyidaw är huvudstad sedan år 2005. Innan var det Rangoon, landets största stad med cirka 5,5 miljoner invånare)
Invånare: 54 miljoner människor
Religion: Buddism 89,2%, kristendom 5,0% och islam 3,8%

 


> Tipsa en vän


Användarinloggning

quistbergh.se nyhetsbrev