Manuel, SacerdotePå fredagseftermiddagen flyttade språklektionen från skolans innergård upp i bergen. Planen var att besöka en grotta där det brukar vara mayaceremonier. Efter en promenad nerför ett berg – stigen hade blivit illa tilltygad efter förra årets flodöversvämning – kom vi fram till grottan. Där häckade män, kvinnor, barn och en snubbe som lirade på en marimba som de släpat dit just för detta tillfälle. Ceremonin var över och av de många eldarna inne i grottan var det bara aska. Trots röken häckade vi ett tag därinne och studerade korsen, ljusen och blommorna. Efter ett tag kom sacerdoten, personen som dirigerar själva ceremonin, fram och presenterade sig. Manuel började med att förklara vad de bett för.
– Hälsan, pengarna, jobb, du vet, sådana grejer.
Lago Atitlán, PanajachelKlockan är tre minuter över två och jag sitter på ett café i Panajachel. Laddar inför nästa pass på språkskolan – kör ett från nio på morgonen till tolv och det andra mellan fyra till sju på kvällen - med café stilo Europeo och en apelsin/morotsjuice. Ibland kommer det kastvindar starka nog att lyfta datorn från bordet. Kom hit igår kväll. Bussen från San Salvador tog fem timmar och kostade tio dollar. Toaletten var trasig vilket gjorde de spontana stoppen hyfsat viktiga. Det blev två stycken. Det första i Santa Ana och ”hela-havet-stormar” utbröt eftersom alla tydligen behövde lätta på blåsan i samma sekund. Jag hade bananbröd (från Guate-kristnafredsarna och ja, det var verkligen typ det bästa bananbrödet), äggmackor, äpplen och päron i matsäcken. Det räckte hela vägen till Pana.
> läs mer | 2 kommentarer | Tipsa en vän