quistbergh.se

Väl framme på Mercado Mayoreo gick det ingen buss klockan 05 till San Carlos.
–    Ibland blir den trasig, förklarade bussbiljettsförsäljaren.
Nästa buss skulle gå klockan 06.00. Många hade varnat för denna busstur som en helvetsfärd. Okej, kanske inte under de första sex timmarna. Men när vägen blev sämre skulle skumpet tillta och då gällde det att stålsätta sig. De totalt tolv timmarna blev dock inte så farliga och anledningen till det stavas sittplats. Som vanligt gäller det att hålla koll på bussen innan den kört fram till hållplatsen. Alla som någon gång råkat ut för en full buss – trots att du väntar vid första hållplatsen – vet hur nesligt det kan vara. Denna gång stod dock en buss med texten ”San Carlos” i utkanten av stationen och eftersom folk lastade på grejer – och bokade platser – var det bara att hoppa på trots att det var trettiofem minuter tills avgång.

San Carlos är en halvsömnig hamnstad som du inte vill stanna för länge i. Hotell Carelhys var dock helt okej men än bättre var den grillade vitlöksfisken på restaurang El Granadino. Det måste erkännas att nya LP – alltså den om enbart Nicaragua och El Salvador som kom ut i oktober förra året – träffat rätt. Den kan vara bra att ha tillhands. Efter två dagar av bussresande var det natti-natti pronto.