quistbergh.se

 Medan debatten rasat om statsminister Göran Perssons flygresor har en av de största förändringarna i svensk politisk historia, i det tysta, tagit ett stort steg framåt.
 Redan i maj gjordes en fempartiöverenskommelse mellan s, m, kd, fp och c om att riksbanken i framtiden ska få en mer självständig ställning.
 I oktober blev regeringen klar med sitt förslag. På 140 sidor går man igenom de ändringar i grundlagen som krävs för att ge riksbanken dess nya roll.
 Huvudpoängen är att riksbanken enligt lag får ansvaret för penningpolitiken. Och då är inflationsbekämpningen prioritet nummer ett. Ett överordnat mål som går före exempelvis att minska arbetslösheten.

 Politikernas inflytande över riksbankens penningpolitik kommer samtidigt att minskas kraftigt. I praktiken kan detta innebära att riksbanken genom höjda räntor aktivt ökar arbetslösheten för att bekämpa inflationen.
 -Huvudlöst, tycker nationalekonomen och EU-parlamentarikern för socialdemokraterna, Sören Wibe. Enligt honom får förslaget två stora konsekvenser.
 -Man gör riksbanken oåtkomlig för demokratisk kontroll och styrning, vilket är en stor förlust för demokratin. Och när inflationsbekämpningen blir lagstadgad är det lättare för riksbanken att föra en politik som ger negativa konsekvenser för arbetslösheten, menar Wibe.
 Enligt den nya lagen kommer makten över penningpolitiken att fördelas på de sex personer som kommer att sitta i riksbankens så kallade direktion. Direktionens medlemmar får inte ha politiska uppdrag eller sitta i bolagsstyrelser. De väljs på sex år och det är bara riksbankens fullmäktige som kan avsätta dem.
 Det kan tyckas märkligt att svenska politiker självmant ger upp ett av de viktigaste maktinstrument de har -makten över penningpolitiken. I själva verket handlar det dock om en planerad anpassning till EU. Genom sitt EU-medlemskap har Sverige mer eller mindre förbundit sig att ge riksbanken en oberoende ställning.

Sören Wibe menar att kampen mot inflationen istället för mot arbetslösheten är en i grunden felaktig politik.
 -Vilket man ska sätta först beror helt enkelt på vad som är störst problem, menar Wibe.
 - När vi som idag har låg inflation, men en hög arbetslöshet, då bör målet vara att prioritera arbetslöshetsproblemet. Men har vi en situation, exempelvis som under slutet av 1980-talet, där inflationen är hög och arbetslösheten låg, ska vi sätta inflationsmålet först.
 En grundlagsändring kan bara ske genom två riksdagsbeslut med ett val emellan. Trots detta kommer arbetet med den nya lagen att följa en snabb tidsplan. I februari nästa år ska riksdagen fatta det första beslutet och i oktober, efter valet, kommer en ny riksdag att fatta det andra beslutet. Det innebär i så fall att Sverige genomför sin första grundlagsändring på det ekonomiska området sedan 1973.

Den politiska uppslutningen kring förslaget är stor. Dock är miljöpartiet och vänsterpartiet emot. De andra partierna är bara kritiska till vissa detaljer i förslaget. Moderaterna har till exempel siktat in sig på regeln att medlemmarna i riksbankens direktion och fullmäktige ska tvingas redovisa extraknäck eller aktieinnehav. De ska inte heller tillåtas ha politiska uppdrag eller sitta i bolagsstyrelser. Detta för att förhindra att de utnyttjar sitt unika inflytande över exempelvis Sveriges räntenivå för egen vinning. Dessa regler tycker moderaterna är för hårda.
 Lars Tobisson skriver i ett särskilt yttrande:
 "...de krav som ställs på inte bara direktionsmedlemmar utan även fullmäktiges ordförande och vice ordföranden, att offentliggöra sina ekonomiska förhållanden är så långtgående att de riskerar att negativt påverka rekryteringen till detta uppdrag."

I den nya lagen står uttryckligen att riksbankens inflationsmål har högsta prioritet. Är det då möjligt att ändra på lagen i framtiden, till exempel om väljarna kräver att arbetslösheten prioriteras främst? Att få ett självklart svar på den frågan visar sig inte vara lätt. Först går den till Carina Crantz, rättssakkunnig på finansdepartementet.
 -Nu blir inflationsmålet lagfäst. Ska man ändra detta mål kan riksdagen gå in och ändra lagen.
 Men detta tror Sören Wibe kan bli svårt.
 -När vi gick med i EU förband vi oss till att riksbanken ska ha en oberoende ställning, säger han. Därför kan Sverige ställas till svars inför EU-domstolen om vi bryter mot den överenskommelsen.
 Att kampen mot arbetslösheten inom den närmsta framtiden ska gå före inflationsmålet ser han som mer eller mindre otänkbart.
 -Vänsterpartiets och miljöpartiets protester, stödda möjligtvis av någon socialdemokrat kommer inte leda till mer än en krusning på ytan. Men det är värt ett försök, för utan att bråka kommer man ingenstans, avslutar Sören Wibe.