I veckan firade ISP:s Generaldirektör Andreas Ekman Duse att han går i pension. ISP är myndigheten som ska reglera den svenska vapenexporten. Men de senaste tio åren vapenexporten ökat med mer än 300 %. Under sju av dessa tio år har Ekman Duse varit chef för ISP. Självklart är han inte ensam ansvarig för denna rekordökning - men ISP:s olika trick för att tänja på reglerna och lyckas med så mycket vapenexport som möjligt, trots att deras uppdrag egentligen är det motsatta, är definitivt en bidragande orsak.
Andreas Ekman Duse har gjort sig känd för ett förbluffande tvärtomspråk. Och dessutom suttit i hemliga förhandlingsmöten om en vapenfabrik i Saudiarabien.
För dessa meriter, och en rad andra dragningar, fick Andreas Ekman Duse ett kryphål i pensionspresent av organisationen Svenska Freds. Grattis Andreas Ekman Duse och hoppas att din efterträdare inte fortsätter din vapenexporttrend.
Stödfest för Läkare i Världens klinik för papperslösa
Datum: Måndagen den 24 januari
Tid: 19-21
Plats: Ansgarskyrkan, (Lidingö C)
Mer info:
> läs mer | lägg till ny kommentar | 1 bilaga | Tipsa en vän
I dagens Expressen tar ledarskribenten Anna Dahlberg upp den nya rapporten Vapenkarusellen och skriver i ingressen:
"Vår förra statsminister är Sveriges främste vapenlobbyist.Vår nuvarande ser inga problem med att ta emot hemliga partibidrag.Sverige har problem. "
Läs hela artikeln här.
Hur kan det gå till när en ny president väljs eller störtas? Och varför vinner eller försvinner just den ledaren? Nu finns två dokumentärfilmer som ger svar från helt olika håll i världen:
1. Our Brand is Crisis utspelar sig under det senaste presidentvalet i Bolivia. Gonzalo Sanchez de Lozada, mer känd som “Goni”, hyr in kampanjstrategerna på CGS för att bli återvald som landets president. Du som kan din sydamerikanska nutidshistoria vet ju hur det gick. Men vet du verkligen hur det gick till? I dokumentären får du följa kampanjen inifrån och se hur Goni säljs genom smutskastning, fokusgrupper och annan klassisk kommunikation. Dessutom, vilket visar sig vara mycket värdefullt, hänger kamerorna på även efter själva valdagen och kan skildra ödet som väntar Bolivias nya president.
Klockan är 10.38 torsdagen den åttonde mars och folk börjar samlas på Salvador del Mundo. Ryktet säger att demonstrationståget lämnade parque Bolívar vid kvart i nio och borde därför snart vara här. Försäljarna av diverse revolutionsattiraljer har redan hunnit packa upp sina prylar. DVD:s med ”FMLN-offensiven 1982”, hembrända CD:s med titlar såsom ”Den revolutionära antologin volym 2” är delar av utbudet. En del kvinnor har redan dragit igång en plakatdemonstration. Så fort bilarna i rondellen får rött ljus hoppar de framför kön som bildas och ställer frågor med hjälp av sina plakat.
Klockan är 20.45, det är torsdag och elavbrott. Det händer tydligen titt som tätt i Managua. En av tjejerna som jobbar på hostalet säger att det brukar ta en eller två timmar tills elen är tillbaka. Tur att jag laddat batterierna.
Befinner mig i Nicaragua för att göra ett jobb till nästa nummer av Latinamerika. Igår var det jordens drag, med hundratusentals människor ute på gatorna, då Daniel Ortega efter sexton år i opposition på nytt installerades som landets president. Låt oss vrida klockan ungefär tjugosex timmar tillbaka i tiden:
Väl tillbaks i San Salvador nås jag av nyheten att Sveriges första flamencoblogg nu ligger ute. Adressen är: http://flamenca.blogg.se/
Bakom sidan står min kompis Åsa. När hon beviljades friår tog hon i princip första planet till Spanien och Sevilla för att ägna sig åt typ det bästa hon vet: Flamenco. Bloggen handlar om flamencolivet i både Sevilla och Stockholm.
Dagens andra tips gäller Latinamerika, USA och kanske allra mest Nicaragua. Det är SR:s Konflikt från lördagen den 11 november. Missade du det kan du lyssna igen genom att klicka här (scrolla ner till lördagen den 11 november och "Upproret på USA:s bakgård").
Under inbördeskriget i El Salvador mellan åren 1980-1992 var Perquin gerillans huvudstad. Inte helt oväntat är det därför här som ”Museo cuenta la historia de la guerra civil” – i folkmun kallat Revolutionsmuseet – finns. Vi träffar Carlos Ortiz som jobbar på museet. Han stred för gerillan under inbördeskriget och var ansvarig för en grupp på mellan trettio till sextio personer. 1991 fick han en militär grad och blev då utsedd till major. Carlos har ett stort ärr på halsen. Det kommer från en gevärskula som han hade i sig under åtta månader. Carlos guidar oss, rum för rum, genom museet. Det här är hans berättelse:
Som så ofta finns det flera sanningar. Och där någonstans mittemellan går det att hitta den som min vän Stephan brukar hävda. När det gäller valprocessen i El Salvador är hans patenterade uttryck verkligen huvudet på spiken. Flersanningsregeln är verkligen mer regel än undantag. Låt mig illustrera med följande två exempel:
Klockan 19.00 på lördagskvällen kom det verkliga startskottet för parlaments- och kommunalvalet i El Salvador. Då bröts alla TV-sändningar till förmån för femton minuters brandtal från valdomstolens ordförande Walter Araujo. Uppmaningen: Gå och rösta – för demokratin och för ditt land! Ett annat tecken på val här i landet är alkoholförbudet som sträcker sig från lördag till och med måndag. Ingen försäljning får ske - varken över bardisk eller i butik. En specialkommission besöker restauranger, barer och butiker för att se till att den torra lagen, la ley seca, följs.