quistbergh.se

 - Jag förstår att SEB vill värna om sin egen verksamhet och att de vill fortsätta med affärer oavsett hur skadliga de är för samhället. Men det här utspelet förefaller vara hysteriskt, säger nationalekonomen och EU-parlamentarikern för socialdemokraterna Sören Wibe.

Bakgrunden är en artikel i tidningen Dagens Industri (DI) torsdagen den 24 september, där vänsterpartiets ekonomiske talesman Johan Lönnroth intervjuas. Lönnroth säger bland annat att: "Jag hoppas verkligen att de som lever på spekulation och kortsiktig handel ska känna en viss oro. Det har jag absolut ingenting emot, det kan vara berättigat". Lönnroth vill, enligt tidningen, höja reavinstskatten på kortsiktiga innehav och premiera långsiktiga innehav med skattelättnader. I klartext betyder det att långsiktiga investeringar ska belönas framför kortsiktig spekulation. Lönnroths uttalanden sätter fart på DIs rubrikmakare: "Vänsterattack mot börsklipp", täcker förstasidan och till höger om en stor bild på Lönnroth återfinns citatet: "Straffa kortsiktiga innehav med höjd reavinstskatt".
Detta är tändvätska i den ekonomisk-politiska debatten eftersom förhandlingar mellan s, v och mp pågår för fullt. Och DIs uppföljning av det egna materialet låter inte vänta på sig.

Dagen efter slår tidningen, i ledarens rubrik, först fast att: "En gammelkommunist låter masken falla", vilket syftar på Lönnroths uttalanden. På nyhetsplats lyfter DI sedan fram SEB-ekonomen Klas Eklund som gör bedömningen att: "Senast under nästa år kommer s-regeringen tvingas sänka förmögenhetsskatten, liberalisera arbetsmarknaden och driva EMU-frågan". Marknaden oroas av att Vänsterpartiet kanske får in en ledamot i riksbankfullmäktige och oron visar sig i en svagare krona, enligt Klas Eklund och DI. På samma sida återfinns även en notis där överskriften lyder: "Lönnroth ångerfull". DI skriver att vänsterpartisten backar om sitt förslag på höjd reavinstskatt: "Självklart inser jag att det inte går att höja skatten ensidigt i Sverige. Då kommer alla korta affärer att göras utomlands. Det var mer ett idéresonemang jag ville föra. Det måste handla om internationella diskussioner där man ska försöka lägga skattenivåerna så att långsiktigt ägande gynnas", säger Lönnroth.

Men denna nyvunna insikt stoppar inte Dagens Industri. Hela anrättningen toppas nämligen av:"SEB varnar sina kunder", ännu ett utspel från en SEB-ekonom. Det är chefsekonomen Krister Andersson som pryder DIs framsida och citatet: "Intervju i DI sänker kronan" är placerat till höger om en bild på honom. Sedan följer, på bästa nyhetsplats, en intervju med SEB-ekonomen där läsaren får veta att många oroliga kunder ringt till SEB och att Krister Anderssons reaktion varit "klockren". SEB agerar snabbt, skarpt och utfärdar kronvarning. Det vill säga att de varnar sina kunder för att den svenska kronan ska bli svagare gentemot andra valutor. Andersson citeras i rubriken med: "Lönnroths utspel hotar försvaga kronan" och väl inne i texten likt ett avslutande crescendo: "Sverige riskerar att gå bakåt jämfört med andra länder".
Men är det verkligen så?
Vem är egentligen den största "triggern" (vilket betyder ungefär motorn, om man nu ska använda sig av börsnissarnas eget språk) i bedömningen av den svenska kronan?

Marknaden är nämligen inte osynlig, den har alltid ett ansikte - eller flera. Det är alltid någon som gör första handeln, står för första viskningen eller första utspelet. I det här fallet är SEB en mäktig marknadsaktör eftersom det är den viktigaste banken när det gäller handel i svensk valuta. Därför, vem hotar kronan mest? Lönnroth som uttalar sig (ett uttalande som dagen efter korrigerades) eller Andersson som till sina kunder och alla läsare av Dagens Industri utfärdar kronvarning. För att få ett svar ringde ETC upp SEBs Krister Andersson och frågade på vilket sätt han tycker att Lönnroths utspel hotar försvaga kronan?
 - Ja, det var ju i och för sig redaktionen på DI som skrev det, säger SEB-ekonomen.
 - Men de gjorde en intervju med mig om synpunkter på vad vi har gått ut med till kunderna från bankens sida. Den finansiella marknaden fokuserar på den politik som vänsterpartiet har förespråkat och som kan komma att påverka regeringspolitiken i viss utsträckning. De vill spendera mer och använda pengarna till att anställa fler i offentlig sektor. Det skapar en osäkerhet på den finansiella marknaden som i första hand påverkar kronans utveckling.
Ni utfärdade kronvarning, är inte det ett hot mot kronans värde?
 - Nja, den reaktionen som försigkom på den finansiella marknaden var betydande oro för den ekonomiska politiken.
Men ni är väl med och skapar oro när ni gör sådana här utspel?
 - I den mån man fäster stor vikt vid vad vi tycker så kan vi ha en mycket kortsiktig påverkan på valutor och räntor. Men vi är ju bara en av väldigt många aktörer.
 Men det är inte alla aktörer som får förstasidan i Dagens Industri.
 - Det slogs upp stort där, men med facit i hand såg vi att det skedde väldigt lite med kronan under fredagen. Det upplevdes väl som en stor nyhet av DI men uppenbarligen inte för de finansiella aktörerna eftersom det inte blev någon direkt effekt. Det var redan inprisat i marknaden.

 Vid en granskning av veckans kronkurser mot de större valutorna - såsom dollar, d-mark, yen och pund - ser man också att det inte skett några dramatiska försämringar av kronans värde. "Intervju i DI sänker kronan" som SEB och Dagens Industri själva förutspådde blev inte verklighet. Tvärtom, kronan har den allra senaste tiden stärkts en gnutta mot exempelvis dollarn trots predikningarna från SEB och Dagens Industri. Men hur mycket marknaden har "inprisat" framöver, det vill säga räknat med, vet de bara själva.

 Varför gör då SEB ett sådant här utspel just nu? Enligt nationalekonomen Sören Wibe handlar det om politik.
 - Om SEB, med en sådan här tidig varning, kan visa att det får effekter på kronan blir finansministern och riksbanken uppskrämda. De blir skrämda därför att de tror att om förslaget går igenom, kan effekterna bli mycket värre. Alltså är SEBs utspel ett sätt att stärka de motkrafter som finns mot det här förslaget.
Skulle bankerna förlora på om det blev mindre av den kortsiktiga spekulationen?
 - Ja, de har ju en del av sin vinst från börshandeln och det är klart att om spekulationshandeln försvinner till förmån för långsiktigt stabilt ägande minskar vinsterna. Bankerna tjänar ju pengar på köptillfällena. Ju snabbare och större omsättning desto mer pengar tjänar de.
Är det skrämseltaktik från SEBs sida?
 - De skrämmer ju inte med tomma hot, för om det införs en skatt på svenska aktier så skulle en del av de snabba spekulationerna försvinna från Sverige. Men jag tycker: So what! Låt dem göra det, det gör ingenting för Sveriges totala ekonomi. Det kan till och med vara sunt.
Men skulle det inte drabba inte SEBs kunder väldigt hårt?
 - Ja, de kunder som är kortsiktiga spekulanter och gillar att spekulera förlorar. Men ställ dig frågan vem som förlorar om du tar bort ett roulettspel i Monte Carlo? Dels förlorar banken men de som gillar att spela förlorar ju också, de förlorar ett nöje. Men världen utanför rouletten finns kvar.

SEBs Krister Andersson ser dock inga som helst politiska motiv bakom deras starka reaktioner.
 - Det här reflekterar den oro som finns på finansiella marknader för inriktningen av den ekonomiska politiken. Det är en ekonomisk bedömning av vad som kommer att hända med kronor och räntor.
Men, som du själv har sagt, är ni en av aktörerna på den finansiella marknaden. Och just nu är det ett skört politiskt läge där det pågår viktiga förhandlingar.
 - Det är alltid politiskt läge och det är inte vår sak att göra politiska bedömningar på det sättet. Det är vår sak att göra bedömningar av den ekonomiska politikens inriktning.
Sören Wibe tyckte att ert utspel föreföll vara "hysteriskt".
 - Jag har stor respekt för Sören Wibe som ekonom, men jag delar inte hans bedömning i det här avseendet och det är kanske inte den bedömningen andra finansiella aktörer dragit. Det kan ju diskuteras.

Krister Andersson tycker inte att ekonomer, som han själv, ska ge sig in i den politiska debatten.
 - Jag tycker att det blir väldigt fel att skriva politiker eller folk på näsan vilken politik de kommer att föra. Vi speglar en bedömning, vad marknaden tror. Det finns ju flera exempel i historien där de man inte tror kommer att genomföra strukturreformer sedan är de som gör det, och tvärtom. Jag tycker inte att man ska döma ut någonting på förhand utan man får väl se hur politiken formas. Det vet vi inte idag, det enda vi vet är att det finns en osäkerhet och den kan vi spegla och i viss mån dela, men allt är väl inte skrivet i sten hur det ska bli.
 - Jag gick ju ut innan valet och sa att det blir skattereformer och skattesänkningar oavsett vilken regering det blir. Och det står jag för. Det är min bedömning och det är något som marknaden bedömer som positivt. Vissa kan kalla det politiskt, men det är vår bedömning.

Sören Wibe har slutat förvånas över bankernas, finansinsititutens eller företagens alla utspel. Dock överraskas han ständigt över hur media väljer att rapportera från den ekonomiska och politiska arenan.
 - Sådana här utspel är närmast att förvänta sig eftersom SEB är en spelare på marknaden, säger Wibe.
 - Men det som alltid förvånar mig är med vilken respekt detta behandlas av media. Om kronan sjunker någon tiondels procent noteras det som om hela Sverige faller. Att Krister Andersson och Klas Eklund med flera gör sådana här utspel är inga stora nyheter. Men media drar upp detta som om det är någonting som har stor betydelse för svensk ekonomi och som om det vore någon objektiv part som uttalat sig. Det är förbluffande.
Vad borde medierna göra istället?
 - För det första borde de börja att tänka själva och granska mer kritiskt. Om det blir för svårt för dem kan de ju alltid kolla med andra akademiska ekonomer och ta in flera synpunkter.