Under arbetet med boken motstånd blev jag många gånger förvånad över hur, speciellt unga människors, engagemang framställs. Och hur föreställningen om att "människor engagerar sig inte idag" på något märkligt sätt fått fäste. Sanningen är faktiskt att i Sverige engagerar sig människor mer än någonsin. Här är lite fakta ur den senaste befolkningsstudien (2009).
Utvecklingen i Sverige verkar inte vara något undantag. Även i USA ökar det frivilliga engagemanget. AmeriCorps, en av alla organisationer som organiserar volontärer i USA, gick från 91 399 ansökningar 2008 till 258 829 ansökningar under 2010. Även i USA är det de unga som går i bräschen.
Samtidigt har EU-kommissionen hittat på att 2011 är "Europaåret för frivilligarbete". På sin hemsida berättar de att Fokusåret för frivilligarbete är en "...utmaning för de tre fjärdedelar av Europas befolkning som inte utför något volontärarbete idag. Vi skulle vilja säga till dem att de också kan dra sitt strå till stacken."
Förra året var det "Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning".
Det gick inget vidare.
Därför känns det märkligt att utse 2011 till frivilligarbetarnas år. I flera fall samma frivilligarbetare som inte klarar av att ta hand om alla dem som behöver hjälp i ett Europa som nedrustar sina välfärdssystem. Är lösningen verkligen fler volontärer?