quistbergh.se

Idag står Slobodan Milosevic som den förste statschefen någonsin åtalad för brott mot mänskligheten vid krigsförbrytartribunalen i Haag. Det var folket i Serbien som trötta på krig, fattigdom och förtryck genom en ickevåldsrevolution avsatte Milosevic och hans gäng. Gnistan till resningen kom från ungdomsrörelsen Otpor.

Otpor-aktivisten Milja Jovanovic förklarar framgången på följande sätt:
 ”Vi såg oss själva som en retsam mygga som bet överallt på Milosevic-regimens kropp. Vi var väldigt små och hade en stor man framför oss. Men efter ett tag blev vi fler myggor och stack honom rejält. Sedan dröjde det inte länge tills vi var en stor svärm.”

 Otpor jobbade helt enkelt på många plan samtidigt och kunde med envishet och humor nå sitt mål. När de formades i oktober 1998 var de bara en handfull studenter. Trots att de blev sinkade genom nato:s bombningar under 1999 – som ökade Milosevics popularitet – var de cirka 70 000 medlemmar bara två år senare. Deras strategi var en aggressiv image för att locka folk. Men tuffheten fanns bara i språket, metoden var hela tiden öppenhet och ickevåld.
 För att nå ut delade Otpor ut flygblad, satte upp affischer, sprejade slagord, ordnade torgmöten, konserter och knackade dörr. Dessutom gjorde de massor av humoristiska och symboliska aktioner. När Milosevic fyllde år fick han en tårta av Otpor-aktivisterna, garnerad med pressklipp innehållande löften från Socialistpartiet. Presenter såsom handklovar, trädgårdsböcker skrivna av Milosevics hustru och en enkel biljett till Haag.

 Tanken var att om folk skrattar åt sin ledare kunde de också rösta bort honom i ett val. Deras kamp visar att ickevåld och humor kan vara ett nog så effektivt vapen som bomber eller reklamkampanjer. Det har flera andra länder fattat. I både Georgien och Ukraina vittnar aktivister om hur de hämtat inspiration från Otpor. I Vitryssland för organisationer som zubr en ojämn kamp mot landets ledare Lukasjenka. En av deras många aktioner går under namnet “hockeymatchen”. En grupp ZUBR-aktivister dyker upp på exempelvis ett torg. Ett lag består av ZUBR-aktivister och det andra laget består av Lukasjenka – i pappmask. Givetvis uppfinner Lukasjenka egna regler som passar honom under spelets gång och vinner matchen med sisådär 43-0. Andra organisationer jobbar med så revolutionerande metoder som att gå från port till port och prata med folk om vilka problem de har i sin vardag och hur de skulle vilja att de löstes.

 Så vid nästa möte i gruppen, nätverket, studiecirkeln, partiet, föreningen eller vad det nu kan vara. Glöm inte att lägga till punkten: Retsam mygga blir oftast stor svärm. Då tror jag det finns hopp för oss också.