quistbergh.se

1. ”Grönsaksätare är pladdriga, ytliga och tramsiga.”
När företaget Scan ville att svenska skolungdomar skulle få en mer positiv bild av kött och köttätande drog de igång en kampanj. I kampanjen fanns en bordsryttare – ett sånt vikt kort som kan ses på restaurangbordet – som placerades ut på borden i skolbespisningarna. Under rubriken ”Visste du att…” fick skolbarnen följande information:
”På 1400-talet fanns det en filosof som delade in människan efter vilka livsmedel man äter:
Grönsaksätare är pladdriga, ytliga och tramsiga.
Stekätare är gemytliga, umgås värdigt och är lagda för tillsnickrandet av spirituella aforismer och djupsinniga men lätta sentenser.
Något att tänka på nästa gång du bjuder hem gäster!”
Flera veganer blev både ledsna och upprörda när de fick se bordsryttaren och Svenska Vegetariska Föreningen anmälde det hela till Konsumentverket. I slutet av 1996 lovade Scan att plocka bort bordsryttaren ur kampanjen. Men då var skadan redan skedd.
– Det här är en skröna, det finns inga som helst bevis för att man blir pladdrigare, ytligare eller tramsigare av att äta grönsaker, säger Åke Bruce.
– Dock står det ju tydligt att det kommer från Scan och barnen måste ju kunna förstå att det var på 1400-talet som man tyckte på det här sättet. Men visst är det ett slags mobbning. De hade ju kunnat ta upp andra kulturhistoriska fenomen om köttätare som feta och dästa och valt lämpliga bilder att illustrera det hela med.

2. Tallriksmodellen
Utav de olika intresseorganisationer som försöker få oss att stoppa antingen det ena eller andra i mun är Svensk Köttinformation, eller Swedish Meat som de också kallar sig, en av de allra mäktigaste. Svensk Köttinformation får 4 kronor per nötkreatur och 1 krona per gris och lamm som slaktas. Eftersom svenskarna äter allt mer kött, 1989 åt varje person i genomsnitt 48 kilo kött och 1999 var siffran 60 kilo per person, blir det här en god slant. Enligt Svensk Köttinformation hade de 1998 en budget på cirka 6 miljoner kronor och 1999 var budgeten 7 miljoner kronor.
Ett av sätten att få fler sugna på kött är olika receptsamlingar som sprids i bland annat skolor. Både elever, lärare och matsalspersonal får gratismaterial av köttinformatörerna. Ibland händer det att flera organisationer går ihop och resultatet av en sådan kampanj är tallriksmodellen som visar ”rätt sammansatt mat på ett enkelt sätt”. Samtliga rätter där tallriksmodellen praktiseras innehåller kött eller fisk.
– De borde haft med en laktovegetarisk rätt där ost eller mjölk finns med, säger Åke Bruce.
– När det gäller ren vegankost så går vi från Livsmedelsverket inte ut och aktivt rekommenderar det. Veganerna missar det viktiga vitamin B12 som finns i ost och mjölk. De flesta vet om att de ska komplettera med B12 men det räcker ju med att några stycken missar och då finns det risk att de får problem. Fast laktovegetarisk kost har vi inga problem med.
En annan lustig detalj som träder fram vid en genomgång av receptsamlingarna från Svensk Köttinformation är att de nästan alltid visar grönsaker på illustrationer och bilder. Men de finns sällan med i själva recepten.

3. ”Kött gör dig smartare. Och snyggare.”
På framsidan av en fräckt formgiven broschyr från Svensk Köttinformation tittar en ung tjej dig i ögonen och under henne kan man läsa: ”Maten här på jorden räcker. Men vi måste lära oss att ta reda på de naturliga resurserna i vår omgivning.”
Väl inne i broschyren påstås det att: ”Kött gör dig smartare. Och snyggare.”
– Det sista är ju omöjligt att bemöta, snyggare än vem, frågar sig Åke Bruce.
– När det gäller frågan om kött gör dig smartare finns det ett korn av sanning i deras påstående. Det är inte rätt att säga att köttätare är smartare än grönsaksätare. Men under vissa omständigheter är järnbrist negativt när det gäller prestationsförmågan. Och risken för järnbrist är större hos de som äter vegetarisk kost om de inte kompenserar med järntillskott. Problemet är att det är oerhört svårt att testa.
Ett annat påstående är: ”Människan är allätare. Det syns på tänderna.”
– Vi har inte rovdjurens kraftiga tänder för att hålla fast ett byte, säger Åke Bruce.
– Vi är rätt bra på att bita av lagom små bitar, vi kan krossa saker och ting till lagom storlek och sedan svälja.
Vidare innehåller broschyren rubriker som ”Vem vill käka gräs?”, ”Vem vill gå omkring i plastskor?” och under bilden på omslagstjejen: ”Jag tror på ett kretslopp där naturen, djuren och människorna har nytta och glädje av varandra.”
Fyra föreningar, med Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök i spetsen, anmälde Svensk Köttinformation till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. Bland annat ställde de frågan om vilken glädje det finns för kor, grisar och höns att tillbringa största delen av sitt liv inomhus i små trånga utrymmen. Dessutom slaktas de flesta lantbruksdjur långt innan de dör en naturlig död. ”Djuren ger oss inte sina kroppar, vi tar dem”, skrev de fyra föreningarna i ett pressmeddelande. Efter det slängde Svensk Köttinformation broschyren i dokumentförstöraren och ersatte den med en ny.
Simsalabim, nu var de allra grövsta påhitten plötsligt borta.

4. ”Slakt av djur är naturligt och nödvändigt.”
Lärare och elever är en prioriterad målgrupp för köttbranschen. I boken ”Djur-kött-miljö, ett skolmaterial för dig som vill veta mer” från Scan och Slakteriförbundet påstås det bland annat att: ”Slakt av djur är naturligt och nödvändigt.”
– Om vi ser till utvecklingen är människan en allätare och det har varit naturligt att äta kött för att överleva, säger Åke Bruce.
– Vi är inga extrema rovdjur för då hade vi haft andra tänder och andra naglar. Men vi är definitivt inga extrema växtätare för då hade vår tarmkanal varit annorlunda konstruerad. Våra svenska förfäder är egentligen stenåldersjägaren som följde inlandsisen i spåren när den drog sig tillbaka. De måste ha levt som dagens inuiter och under halva året hade de inte tillång till vegetabilier utan det var jakt som gällde. Och om det är naturligt att vi äter livsmedel från djurriket, vilket jag och många andra näringsfysiologer menar, så måste ju djuren slaktas.
Är det nödvändigt?
– Nej, idag kan man ju välja och utan så stora ekonomiska uppoffringar få bra varor åt det ena eller andra hållet.