quistbergh.se

 I premiärnumret av Dagens ETC avslöjade vi hur media vantolkade en undersökning om svenska folkets skulder.
 Undersökningen berättade att de rikaste 10 procenten av hushållen minskat sina skulder. Samtidigt som övriga 90 procent ökat sina skulder med totalt 80,5 miljarder kronor. Några hade alltså blivit rikare, men de allra flesta bara fattigare. Ändå valde radions Ekonomieko att rapportera följande när undersökningen kom:
 "De svenska hushållens tidigare höga skuldsättning är nu ett avslutat kapitel och det finns ingenting som tyder på att skuldsättningen kommer öka igen (...) Samtidigt som hushållen betalat av på sina skulder så har deras förmögenhet ökat rejält framför allt är det innehavet av aktier som ökat kraftigt".
En rapportering som bevisligen har mycket lite med verkligheten att göra.

Nu, några veckor senare, är det åter dags för våra ledande ekonomijournalister att vantolka statistiken.
 Den här gången gäller det en färsk undersökning från Posten Privatekonomi. Genom att jämföra den deklarerade inkomsten från 1991 med den för 1995 visar man svart på vitt att de som inte har råd att spara bara blivit fler och att det gäller alla åldersgrupper. Svenska folket har helt enkelt inte råd att spara. De hårdast drabbade är ensamstående kvinnor i åldern 25-44 år med barn. Över hälften i den gruppen kan inte spara en enda krona.
 Samma dag kommer Statistiska Centralbyråns finansräkenskaper, som visar att sparandet nu är negativt. Hushållen lånar alltså mer än de sparar.

När Svenska Dagbladet ska rapportera om både Posten Privatekonomis och SCBs undersökningar väljer man följande rubrik:
 "Hushållen handlar istället för att spara".
 I artikeln påstår man sedan att svensken har förvandlats från spara till slösa och tidningens egen ekonomianalytiker drar följande slutsatser: "Människor vågar lätta på plånboken igen. Pengar har sparats, lån betalats, börsen stigit och arbetslösheten sjunkit. Då tar hushållen av sparpengarna och börjar handla. Men det är mycket möjligt att sparandet går upp igen. Dels är det osäkert hur stora de nya pensionerna blir, dels har människor vant sig vid att ha en sparad slant".
 Ekonomiekot vill inte vara sämre.
 - Statistik brukar ju vara torra fakta och lite rock´n roll men det som SCB redovisar idag är ganska dramatiskt.
 Sedan berättar Ekonomiekot var pengarna kommer ifrån:
 - Det är framför allt privat- och premieobligationer som har lösts in och hushållen har satt sprätt på de pengarna. Också banksparandet har minskat kraftigt, däremot ökar sparandet i aktiefonder (...). Men slutsumman blir en rejäl uppgång i hushållens konsumtion och det gäller bilar, bostäder, kylskåp och charterresor".

 Låt oss nu kombinera ekonomijournalisternas rapportering om svenska folkets ekonomi med den bild som framträder när man läser undersökningarna från SCB och Posten Privatekonomi. Det blir en svensk med minst sagt motsägelsefull ekonomi. Dels har hon ökat sina skulder under 90-talet, och har idag inte råd att spara en enda krona. Men samtidigt börjar hon ta lån för att köpa ny villa, ny bil, eller till semestern på Mallorca.
 Det går naturligtvis inte ihop.
 Ekonomijournalisternas genomsnittssvensk måste därför vara en helt annan än verklighetens.

KONTROLLERA SJÄLV SATISTIKEN - HÄR ÄR DEN:

Svenskar som inte hade råd att spara 1995  Siffrorna anger andel i procent som1995 enligt sin deklaration inte hade någon inkomst av kapital (räntor mm). Som jämförelse anges siffrorna för 1991 inom parantes.
 Källa: Undersökningen "Utan sparkapital" Posten Privatekonomi 1997

 
25-44 år
45-64 år
65år-
Ensamstående med barn:
Kvinnor
 53% (39%)
 (stat saknas)
 (stat saknas)
Ensamstående:
Kvinnor
 Män
 39% (26%)
 44% (30%)
 30% (18%)
 35% (23%)
 15% (7%)
 18% (11%)
Gifta
Kvinnor
 Män
 36% (25%)
 32% (18%)
 21% (13%)
 19% (10%)
 12% (7%)
 12% (6%)

Och nu några exempel på hur det ser ut i olika kommuner

 Kvinnor = ensamstående kvinnor (25-44 år) med barn
 Män = ensamstående män (25-44 år) utan barn
 Gifta kvinnor = gifta kvinnor (25-44 år)

 
Kvinnor
Män
Gifta kvinnor
Tjörn (Göteborg och Bohuslän)
 43%
 28%
 25%
Botkyrka (Stockholms län)
 64%
 60%
 51%
Lidingö (Stockholms län)
 45%
 39%
 26%
Norrköping (Östergötlands län)
 60%
 53%
 41%
Båstad (Malmöhus län)
 33%
 26 %
 23%
Haparanda (Norrbottens län)
 62 %
 55%
 45%