Organisera mera

En version av denna text har tidigare publicerats i: Boken "motstånd", Dielemans/Quistbergh, Bokförlaget DN, 2001. Texten © författaren/författarna. För eftertryck krävs tillstånd från författaren/författarna. Men om du vill skriva ut och läsa artikeln eller ge den till en god vän går det givetvis bra. De är till för att spridas. Om du har frågor, gå till kontakt.
Dokumentadress: [http://www.quistbergh.se/view/545]
Tipsa en vän om denna artikel, klicka här. Skriv ut denna artikel, klicka här.

Niklas Berg engagerar sig i flera olika saker. Tillsammans med andra har han snott, själv vill han använda ordet befriat, höns för transport till en bättre tillvaro än trånga burar och slakt, dragit igång en statlig utredning om chinchillafarmning, sabbat kungajakt, tryckt tröjor och demonstrerat. Främst brinner han för djurrättsfrågor, men på senare tid har han även engagerat sig i frågor som rör antisexism och miljö. Niklas driver också hypatia.nu, en webbplats som ständigt byggs på med nya tjänster för aktivism i olika former. Men det har inte alltid varit lätt. När han flyttade från hemstaden Skellefteå till Göteborg och ville börja engagera sig var det svårt att komma in i aktivistgemenskapen.

Text: Fredrik Quistbergh 


–    Det fanns ett café där djurrättsaktivisterna samlades, berättar Niklas Berg.
–    Vi var några stycken som gick dit för att fika flera gånger. Men alla de etablerade aktivisterna pratade bara med varandra. De serverade oss knappt.
Istället gick han med i föreningen ”Studenter Mot Djurförtryck”. En liten grupp där det var enkelt att få kontakt och då blev det kul att engagera sig.
–    Det är viktigt att de som redan är inne i verksamheten tar hand om de nya. Inte bara ställer sig i en klunga och pratar med varandra, utan kommer fram och säger någonting. Referera till sånt som de nytillkomna säger i diskussionen och ta dem på allvar. Då kommer de tillbaka och verksamheten kan växa.

Många av de möten Niklas varit på för att planera aktioner eller annan verksamhet genomförs efter den så kallade konsensusmodellen. Han tycker modellen är bäst på papperet och fungerar sämre i verkligheten.
–    Alla accepterar att konsensus är helt demokratiskt. Men det finns brister. De som behärskar tekniken vet hur de ska lägga orden för att få sin vilja igenom.
Ett exempel: Någon föreslår att möteslokalen borde målas om. Eftersom alla ska vara med går frågan: Ska vi måla om i lokalen, ut på en beslutsrunda där deltagarna får säga ja eller nej till förslaget.
–    Men om den som ställde frågan sa ”Måste vi måla om i lokalen” hade svaren blivit helt annorlunda. Det går att välja olika sidor hela tiden.

Niklas har också varit aktivistkontakt för Göteborgsavdelningen av Förbundet Djurens Rätt. Aktivisterna samlas in genom listor de redan aktiva har med sig när de exempelvis informerar ute på stan.
–    Listorna fungerar väldigt bra. Många är blyga och drar sig för att komma fram om man inte tydligt visar att de är välkomna. Sedan kontaktar jag de som skrivit upp sig och frågar på vilket sätt de vill vara aktiva. De flesta är med och delar ut flygblad.
Niklas höll kontakt med ungefär 150 stycken av dessa aktivister via e-post.
–    Men är det någon som varit lite utanför är det bra att försöka träffa dem. Alla ska känna sig behövda. Sedan är det viktigt att ha roligt. Exempelvis en flygbladsutdelning får inte bli någonting som gör att man känner sig instängd i ett varuhus en hel dag. Istället ska man träffa andra som är intresserade av samma saker och göra någonting betydelsefullt tillsammans.

 
Niklas bästa tips till en fungerande verksamhet:

  • Fixa bakgrundsfakta innan mötet - Inför exempelvis en demonstration är det bra att ha en karta så att man i detalj kan planera färdvägen. Annars slösas det bara bort en massa tid på spekulationer.
  • Fem till sju personer i diskussionen - Om man är många brukar det vara bra att dela upp sig i grupper om fem till sju personer. Givetvis kan man vara fler men mötet vinner mycket på att grupperna är små eftersom alla får större chans att prata.
  • Mötesledare ska våga stå på sig - Jag har knappt varit på något möte där mötesledaren eller mötesordföranden klarat sin roll. Det ska vara någon som kan säga ifrån om mötet spårar ur helt. Ett annat problem är att de som är duktiga på att prata får väldigt mycket tid medan de som inte är så säkra på att formulera sig försvinner. När en mötesledare väl går in och styr upp diskussionen brukar de flesta tycka att det är bra.
  • Alla ska få chansen - Om en person inte lyssnar på vad andra har att säga och enbart jobbar för att driva igenom sina egna förslag tynar verksamheten snart bort. Det märks väldigt tydligt när det kommer nya till en grupp. Om de nya inte får chansen att påverka försvinner de. Det är jättedumt.
  • Utvärdera - Vi brukar ha en runda i slutet av varje möte för att utvärdera själva mötet, kolla om alla känner sig nöjda och fick sagt det de vill säga. Men eftersom det kan vara svårt att formulera sig innan man har smält alla intryck kan det lika gärna vara en skriftlig utvärdering. Sedan startar mötesledaren nästa möte med att läsa upp alla tankar och så får man prata om hur mötena ska bli bättre.
  • Bilda förening - Det mesta av arbetet kräver ingen förening eller organisation. För små aktioner och projekt kan en förening lätt kännas klumpig, hämmande och onödig. Fast det är svårt att skrapa ihop pengar, ofta måste du vara skriven i en förening eller kunna visa upp viss verksamhet. Om man startar ett långsiktigt projekt är det bra att bilda en förening, eller se om det går att genomföra samma sak i en redan existerande organisation.
  • Mer föreberedelse - När en antisexistisk grupp i Göteborg skulle grundas bjöds alla som ville vara med in till en speciell förberedelsegrupp. Där drog vi upp riktlinjerna för verksamheten. Vi kallade det inte för riktlinjer eller stadgar, utan en överenskommelse. Sedan bjöds alla som ville vara med in på nytt och så fick de diskutera i smågrupper om överenskommelsen vi föreslagit var något att ha. Tanken var att gruppen snabbt skulle komma igång och att alla skulle känna att de hade fått vara med och påverka utformningen.

> Tipsa en vän


Användarinloggning

quistbergh.se nyhetsbrev