quistbergh.se

 "Svenskarna mindre skuldsatta" var rubriken på ett TT-telegram som i augusti kablades ut till tidningar, radio och TV. Bakom nyheten låg undersökningen "Hushållens skulder och förmögenhet" som ekonomen Lennart Berg gjort åt Nordbanken. Samtliga medier hakade på och spred den glada nyheten att hushållens skulder nu var ett avslutat kapitel. I snitt hade skulderna minskat med 34 000 kronor per person sedan 1989. I vissa fall med tillägget att det främst var de rika hushållen som minskat sin skuld. Sedan inget mer. Punkt.

Samtidigt kan vi läsa, se eller höra att andelen fattiga ungdomar aldrig varit så hög som nu och levnadsvillkoren för den som drabbats av arbetslöshet aldrig varit tuffare. Hur går denna ekvation ihop? Svaret är enkelt: den går inte ihop. Undersökningen säger nämligen någonting helt annat än media påstod.
Den visar hur stora skillnaderna mellan olika grupper i samhället egentligen är.
Utgångspunkten är att hushållens totala skuld minskat. Det är sant.
 Men när hushållen delas in i tio grupper efter inkomst träder verkligheten bakom siffrorna fram. För nio av grupperna, alltså hela 90% av hushållen, har skulden ökat med totalt 80,5 miljarder kronor mellan 1989 och 1993. De 10% rikaste hushållen har däremot minskat sin skuld med 45 miljarder kronor.
 Ändå rapporterar media om att svenska folket ökat sitt sparande.
ETC bad Pia Nilsson, familjeekonom på Posten Privatekonomi, att granska undersökningen närmare.
 - Det är ett vilseledande påstående att svenska folket minskat sin skuld, säger hon.
 - Rapporteringen förvånar mig eftersom undersökningen tydligt visar att skulden endast minskat för de 10% rikaste. Jag blev själv överraskad av siffrorna och vi arbetar nu med en undersökning där vi tittat på sparandet för 1995. Den visar att en stor del av svenska folket inte sparar över huvud taget. Man har inte råd helt enkelt.
Pia Nilsson anser att rätt rubrik eller rapportering om "Hushållens skulder och förmögenhet" hade varit: "De 10% rikaste står för uppgången i sparandet".

Men så löd alltså inte TT-rubriken. Och resultatet av den falska nyheten blev att man på debattsidor och i TV- och radiostudios undrade varför vi inte konsumerar mer när vi har så mycket sparade pengar? En ökad konsumtion skulle ju kunna få hjulen att snurra och minska den höga arbetslösheten.
En rent löjlig diskussion kring en förmögenhet som bevisligen inte finns.

Vad svarar TT?
"Möjligtvis att rubriken är fel, ja"

Dagens ETC ringde upp ansvarig på TT och frågade hur det hela egentligen gick till. Stora delar av de nyheter vi nås av från tidningar, radio och TV kommer ursprungligen från TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Redaktionerna är alltså beroende av TT för att kunna göra sitt jobb och följaktligen har TT stort inflytande över vad som i slutänden rapporteras i media. Det är också mycket sällan medias rapportering går stick i stäv med TTs. När TT kablade ut den falska nyheten om svenskarnas minskade skulder blev resultatet att ett helt folk felinformerades om det ekonomiska läget i landet. ETC ringde upp chefen för TTs ekonomiredaktion, Carl-Gustav Ström, för att försöka reda ut hur det kunde gå så snett.

Tycker du att rubriken ni har satt "Svenskarna mindre skuldsatta" stämmer?
 - Det är väl möjligt att den inte har hel täckning... generellt... nä det gör den inte.
Även när man läser texten blir det ju lite konstigt eftersom rapporten visar att skulderna ökar för den största delen av svenska folket men ett fåtal rika står för hela skuldminskningen. Blir inte rapporteringen väldigt missvisande? 
 - Jag förstår inte vart du vill komma, vad vill du att vi ska göra?
Jag undrar ju hur det bevisligen kunde bli så fel?
 - Möjligtvis att rubriken är fel, ja.
Så i övrigt är du nöjd med rapporteringen?
 - Jag har inte själv läst rapporten men jag vet vem som skrivit texten. Det är en utmärkt samvetsgrann reporter som har refererat vad forskaren kommit fram till.
Men om ni bara har refererat hur kan ni då dra slutsatsen att svenskarna blivit mindre skuldsatta?
 - Okej, det fanns ingen täckning för det, jag håller med dig om det.
Det här är ju ett misstag man gör ganska ofta. Att man samlar alla siffror som gäller hushållen i en klump och sedan låter siffrorna vara gällande för hela svenska folket när verkligheten egentligen är en annan. Är inte detta ett problem?
 - Det är möjligt att du har en poäng där
I vadå?
 - Att rubrik och text inte riktigt överensstämmer med vad det borde vara.
Ska man då kunna lita på TT i fortsättningen?
 - Ja, det ska man jävlar i mig kunna göra. Nu har inte jag tid med dig längre, hejdå
Klick!