Skådespelerskan Ebba Hultkvist har under lång tid varit ett hett eftertraktat intervjuobjekt. Kändisar säljer och år 2000 blev hon utsedd till ”Årets kvinnliga TV-personlighet” för sin roll som Wilma i TV-serien Skärgårdsdoktorn. Det är bara ett problem.
Text: Fredrik Quistbergh
– Jag gillar att prata och diskutera, men inte med journalister, säger Ebba Hultkvist.
– Det man säger i en intervju kan vinklas om och dessutom får hela Sverige reda på det. Jag tycker inte om att se mig själv i tidningen.
Ebba har dock tvingats lära sig handskas med journalisterna eftersom hon spelat Wilma sedan hon var 12 år. Men när den första större intervjun med henne publicerades var hon lyckligt ovetande om de dragningar en journalist kan göra.
– Journalisten frågade: ”Har du stött på någon avundsjuka?” Då tänkte jag efter och hummade under tiden, alltså, hmmm. I tidningen skrev de: ”Mmmmm.” Och rubriken blev: ”Vissa i skolan är avundsjuka på mig”.
Fick det några konsekvenser för dig?
– Jag tyckte mest att det var jobbigt själv. Men det är inget som får mig att bryta ihop, så mycket betyder inte intervjuerna. Jag blir bara irriterad på journalister om de ställer knäppa frågor som: Beskriv dig själv med tre ord. Men det finns bra journalister. När jag läser en intervju där jag känner igen mig blir jag glad. Fast speciellt skvallertidningarna skriver vad som helst, de gillar jag verkligen inte.
Tidningar som Se & Hör eller Hänt Extra har gjort feta rubriker av saker Ebba inte ens sagt.
– En rubrik var: ”Jag fattar inte varför jag blivit så populär”. Det har jag aldrig sagt. Sedan fanns en text inne i tidningen med ytterligare en mening och tillägget: ”viskar Ebba hemlighetsfullt till reportern och vi kan ana en viss rodnad på kinderna”. När jag inte ens gjort en intervju med dem känns det väldigt konstigt.
Idag skrattar Ebba mest åt skvallertidningarnas skriverier. I en intervjusituation tänker hon sig också för ordentligt innan hon svarar.
– Jag har bättre koll på vad jag ställer upp på och att inte säga för mycket. Jag kanske inte sa speciellt mycket förut heller men man lär sig att om jag säger så vinklar journalisterna uttalandet på visst sätt. Man lär sig väl aldrig helt. Men det viktigaste är vilket intryck du gör på de människor som finns omkring dig. Det är bara de som inte känner mig som bryr sig om vad tidningarna skriver.
Ebbas bästa tips för hur du klarar intervjun: