quistbergh.se

Nina Hemmingsson är från och med detta nummer ny serietecknare i Megafon. Att hon blev serietecknare är mest en slump. Efter utbildningen vid Konstakademin i Trondheim testade hon och märkte att det passade henne alldeles utmärkt. Men för den som drömmer om att bli serietecknare finns det många vägar.
–    Det finns speciella tecknarskolor också. Men för att bli serietecknare tror jag det viktigaste är att bara hålla på, att göra det mycket.
Är det inte svårt att komma på idéer?
–    Det är ju själva grunden. Jag tycker inte det är svårt. Ibland kan man få kramp, allt man tänker på känns patetiskt och dåligt. Men det går över. Det svåra är att få idén till en serie så att någon annan kan förstå vad man menar. Det gäller att komprimera och ta bort. Annars kan man ju bara sitta någonstans och berätta. För varje gram måste det finnas tusentals kilo bakom.
Vart finns dessa tusentals kilo?
–    De finns i ens eget huvud (skratt).
Hur går det till när du kommer på en idé?
–    De kommer oftast genom att jag sitter och pratar med mina vänner eller tittar på TV. Det kan vara så att man råkar säga något själv som är ganska roligt, vilket man märker genom att den andra personen skrattar jättemycket. Då försöker jag snabbt som sjutton skriva ner det i ett block eller gör en pratbubbla.
Kan alla teckna?
–    Om det är så att man vill teckna så kan man absolut lära sig. De klassiska övningarna för att få folk att teckna använder man sig tyvärr sällan av i skolan. Exempelvis att teckna med fel hand, utan att titta på pappret eller på en viss tid. Det gäller att släppa loss och komma igång.
 Vad tänker du på när du hör ordet Jönköping?
–    Jag tänker på Melodifestivalen som sändes därifrån. Jag råkade titta lite på den när jag låg hemma och var sjuk.
  Varför blir man som man blir?
–    Ja, det är ju många saker som spelar in (skratt). Det absolut avgörande är hur man har det när man växer upp. Därför är det viktigt att ta hand om sina barn, ordentligt. Men alla människor inte kan ta hand om sina barn och det sorgliga är att barnen oftast är de som får betala priset. Därför tycker jag att samhället måste ha ett grundläggande ansvar för allas barn.
Vad är det som inte funkar bra idag?
–    Jag tänker exempelvis på barnomsorgen. Den servicen försämras hela tiden med större barngrupper och mindre tid för barnen. Många politiker och andra människor säger: Familjen har ändå det största ansvaret och bla, bla, bla. Jag tycker det är skruttigt och egoistiskt. Jag tror ofta att de människorna som säger så är de som inte behöver en bra barnomsorg.
Till sist, är det något mer du vill berätta eller någon fråga du vill ställa till dig själv?
–    Jag är väldigt glad över att så många demonstrerat mot kriget. Det känns hoppfullt.