quistbergh.se

Den största kunden för de allra flesta företag som tillverkar krigsmateriel i Sverige är det svenska försvaret. Ungefär en tredjedel av tillverkningen går på export, vilket motsvarar cirka en procent av världens samlade krigsmaterielexport. När det gäller exporten tillhör Norge storkunderna men även länder som, enligt olika freds- och människorättsorganisationer, aktivt bryter mot de mänskliga  rättigheterna får köpa krigsmateriel från Sverige. År 2000 började Sverige på nytt exportera så kallat ”övrigt krigsmateriel” till Turkiet och här är två andra aktuella exempel:

Mexiko – År 2000 exporterade Sverige bland annat krigsfartyg och ammunition till Mexiko för 231,8 miljoner kronor. Samtidigt pågår stridigheter mellan den mexikanska armén och olika gerillaarméer, exempelvis den Chiapasbaserade nationella Zapatistiska befrielsearmén (EZLN). Om detta skriver människorättsorganisationen Amnesty:
”Den olösta konflikten med EZLN i delstaten Chiapas samt den svåra situationen för indianbefolkningen i området stod fortfarande i händelsernas centrum både inom landet och internationellt sett. Brott mot de mänskliga rättigheterna, däribland dödsskjutningar, tortyr och misshandel av fångar samt fördrivning av befolkningsgrupper, tillskrevs polis och militär.”

Venezuela – Mellan åren 1998 och 2000 har Sverige exporterat krigsmateriel för 416,2 miljoner kronor till Venezuela. Om situationen i landet skriver Amnesty:
”Polis och militär dödade enligt uppgift minst 100 människor, varav de flesta brottsmisstänkta. (…) Liksom tidigare kom det rapporter om tortyr och misshandel, trots lagstadgade garantier om att skydda rätten till personlig integritet. (…) Fångarna fick inte sina mest grundläggande behov tillgodosedda vilket innebar att fängelseförhållandena i många fall kunde betecknas som grym, omänsklig och förnedrande behandling. Mängder av fångar dog enligt uppgift till följd av usla sanitära förhållanden eller brist på läkarvård.”

Går man tillbaka några år har svenskt krigsmateriel använts i flera väpnade konflikter:
Burma – Köpte granatgeväret Carl Gustaf från Sverige 1983. Vapnet användes sedan av regeringstrupperna i inbördeskriget.
Jugoslavien – Köpte under 1970-talet luftvärnskanoner från Sverige som sedan användes i stridigheterna i bland annat Kosovo.
Indien – Har använt svenska fälthaubitsar i strider mot Pakistan. 1998 avbröts allt svenskt bistånd till Indien som en sanktion mot att landet gjort en provsprängning med kärnvapen. Vad som däremot inte stoppades var Sveriges leveranser av ammunition och reservdelar till de fälthaubitsar som Indien köpt av Bofors under 80-talet. 1997 gav exporten av vapenreservdelar 80 miljoner kronor.

KRIGSNOTISER:

1999 var världens samlade militärutgifter 780 miljarder dollar = 1 300 kronor per person.

Rik säljer – fattig köper
Världens fattigaste länder, länderna i Syd, brottas med stora problem. Exempelvis dör 30 000 barn varje dag på grund av sjukdomar som har att göra med brist på näring, vatten och hälsovård. Det innebär 11 miljoner barn per år, eller ett barn var tredje sekund. Trots detta satsar deras regeringar mycket pengar på att köpa vapen, som de rika länderna i Nord mer än gärna säljer. Länderna i Nord, bland annat Sverige, svarade under åren 1997–98 för 97 procent av vapenexporten. Mer än två tredjedelar, 69 procent, gick till stater i Syd. Och vapenköp belönas ofta med motprestationer i form av bistånd från den rika världen. Ett av de mest uppenbara exemplen är när Sydafrika köpte svenska stridsflygplanet JAS och Sverige som motprestation beslutade investera miljardbelopp i landet.

Små pistoler dödar också…
…antal företag som tillverkar så kallade lätta vapen (exempelvis pistoler eller automatkarbiner) har ökat från 200 1980 till 600 idag.
…det finns omkring 550 miljoner lätta vapen över hela världen. Ungefär häften av dem ägs av privatpersoner.
…varje dag orsakar dessa vapen 1 300 dödsfall.
…de största producenterna av lätta vapen är USA, Ryssland och Kina.

Vad kostar Döden?
…ett robotartillerisystem (MLRS) går loss på cirka 290 miljoner kronor. För samma summa skulle två miljoner människor, under ett års tid, få tillgång till säkert vatten.
…en Trident-missil med tio kärnvapenstridsspetsar kostar ungefär 500 miljoner kronor. För samma summa skulle 100 miljoner barn få vitamin A-tillskott i ett år eller så skulle pengarna kunna användas till 5 miljoner myggnät som skulle behövas för att minska spridningen av malaria.
…en Tomahawk-kryssningsmissil kostar cirka 17,3 miljoner kronor. För samma summa skulle man kunna borra 1 200 handpumpsbrunnar till familjer som saknar vatten.

[källor] UNICEF, SIPRI, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Small Arms Survey 2001 och World Military and Social Expenditures 1996.