När den holländske journalisten Tony van de Keuken år 2002 läste en tidningsartikel om arbetsförhållandena inom kakaoindustrin trodde han inte det var sant. Att slaveriet, 139 år efter sitt avskaffande, skulle frodas på bland annat Elfenbenskusten. Han började söka efter mer information och historien visade sig stämma. Hundratusentals barn tvingas, mot sin vilja, slita på kakaoplantagerna för att vi ska kunna frossa i schweizernöt eller snickers.
Då slaveri är olagligt och eftersom det i Holland är straffbart att köpa något som du vet ”tillkommit” genom att ett brott begåtts (exempelvis är det olagligt att köpa en cykel som du vet är stulen, det kan maximalt ge fyra års fängelse) anmälde Tony sig själv som chokladbrottsling. Efter sex månader meddelade allmänna åklagaren att Tony inte skulle bli åtalad. Tony van de Keuken nöjde sig inte med det utan gick vidare till högsta domstolen. Väl där vittnade ett antal före detta slavar från Elfenbenskusten om livet på kakaoplantagerna som bevis för Tonys chokladbrott. Tony blev dock inte dömd i den instansen heller.
Plötsligt var det 2005 och sanningens år för kakaoindustrin. Fyra år tidigare hade nämligen det så kallade Kakaoprotokollet undertecknats. Efter rader av rapporter om barnarbete, slaveri och trafficking drog chokladföretagen, fackföreningar och olika länders regeringar öronen åt sig och gjorde något åt problemet. Det så kallade Kakaoprotokollet var en aktionsplan som skulle ta slaveriet på allvar. En av punkterna i överenskommelsen var att slaveriet inom kakaoindustrin skulle vara helt borta den första juli 2005. I samma månad hade den nya versionen av filmen ”Kalle och Chokladfabriken” premiär. Företagsjätten Nestlé planerade en lansering av speciella Willy Wonka-chokladkakor. Tony van de Keuken såg en finfin möjlighet och utmanade Nestlé att producera dessa chokladkakor utan att använda sig av slavar. Det föll inte alls i god jord hos Nestlé och vid en närmare granskning visade det sig att inget av företagen som undertecknat kakaoprotokollet följt avtalet.
Tony van de Keuken kände sig med ens tvungen att ta saken i egna händer och se till att den första garanterat slavfria chokladkakan skulle finnas till försäljning på marknaden. Till en början producerades 5 000 chokladkakor och den 29 november fanns de till försäljning i ett antal butiker i Holland. De första 5 000 chokladkakorna sålde slut på en dag!
Läs mer om och beställ Tony´s Chocolonely på: www.chocolonely.com
Som marknadsföring av sin produkt använder sig Tony van de Keuken bland annat av följande uttalanden:
"How do you spell that word, slave free?"
(Nestlé spokesperson)
"Its a wonderfull idea, Tony's Chocolonely"
(Yola Carlough - Ben&Jerry's)
“Okay, call it slavery, but you know they’re dirt poor down there anyway...”
(Nestlé spokesperson)
Jag skulle dessutom vilja lägga till ett uttalande som är hämtat från en rapport sammanställd av människorättsorganisationen Free the Slaves:
”Tala om för dem att när de äter choklad, så äter de mig.”
(Vincent, förslavad kakaoarbetare från Elfenbenskusten)
Läs mer om hur vi kan utrota slaveriet genom att klicka här.