quistbergh.se

Frågan är hur Riverbend mår och var hon befinner sig nu. Det sista, eller låta oss hoppas senaste, inlägget var för snart ett år sedan. Som flykting i Syrien avslutade hon med orden:

VI BOR i ett hyreshus som två andra irakier hyr. Familjen i våningen ovanför är kristna från norra Irak som jagades ut ur sin by av Peshmerga, och familjen på vårt våningsplan är kurder som förlorade sitt hem i Bagdad till milisen och nu väntar på immigration till Sverige eller Schweiz eller någon liknande europeisk tillflyktsort.

Första kvällen vi kom hit, utmattade med resväskorna i släptåg och med en moral som fått sina törnar, skickade den kurdiska familjen över sin representant - en 9-årig pojke som saknade sina två framtänder och med en vissen kaka i handen: "Vi är Abu Mohammeds hus - intill ert - mamma hälsar att om ni behöver någonting är det bara att fråga. Det här är vårt nummer. Abu Dalias familj bor på övervåningen, det här är deras nummer. Vi är också irakier... Välkommna till huset."

Jag grät den natten för första gången på mycket länge, så långt hemifrån.

Jag kände gemenskapen som bestulits ifrån oss i mars 2003.

VI ÄR ALLA IRAKIER. I SYRIEN
gandhitoday.org/index.php?id=344

Det är läsning för inte minst Migrationsverk
och ansvariga för svensk asylpolitik.

med vänliga hälsningar,
Jan Viklund,
Gandhi Today.org
(fler översatta artiklar av Riverbend på hemsidan)