Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Räddar Internet demokratin? | quistbergh.se

Räddar Internet demokratin?

En version av denna text har tidigare publicerats i: www.etc.se 000525. Texten © författaren/författarna. För eftertryck krävs tillstånd från författaren/författarna. Men om du vill skriva ut och läsa artikeln eller ge den till en god vän går det givetvis bra. De är till för att spridas. Om du har frågor, gå till kontakt.
Dokumentadress: [http://www.quistbergh.se/view/87]
Tipsa en vän om denna artikel, klicka här. Skriv ut denna artikel, klicka här.

Det finns en chans för mångfalden och den fria åsiktsbildningen. Här kan alla röster höras och miljoner hemsidor krossar de globala mediemonopolens kontroll. Det är Internet som gäller. Eller? ETC tittar närmare på visioner och vanföreställningar kring demokratins stora hopp.

 Text: Fredrik Quistbergh 


 ”Med Internet och liknande nya medier öppnas samtidigt ett nytt offentligt och gränsöverskridande rum, en mötesplats som ökar i betydelse och som kan användas för att utveckla och stärka LO-förbundens medlemmars demokratiska inflytande.”
 LO-ordföranden Bertil Jonsson i ett debattsvar (LO-tidningen 000505) om varför den fackliga organisationen inte kan stötta tidningen Arbetet i dess kamp för att överleva. Jonsson är knappast ensam om sin Internettilltro. Här är några av argumenten som brukar höras när debattörer och IT-visionärer lägger ut texten:

Offentligheten vidgas på ett helt nytt sätt när vi i realtid kan chatta (skriva) och prata (videokonferens över nätet) till en massa människor samtidigt.

 Det har blivit enklare att starta egna medier. De etablerade utmanas på ett helt nytt sätt av barfotajournalistiken.

 Med Internet riskerar de stora mediabolagen att bli omsprungna av folkets journalistik.

 I samband med detta brukar även den lavinartade Internettillgången nämnas. En alldeles färsk undersökning från Linköpings Universitet som heter ”Tillgång till och användning av Internet och e-post i Sverige” visar att 63 procent av befolkningen (mellan 15-80 år) har tillgång till IT-tekniken. Antingen på jobbet, hemma eller i skolan. Kurvan har gått spikrakt uppåt från 1994, då väldigt få svenskar använde sig av nätet.

 Även den stora demokratiutredningen andas hoppfullhet. I slutbetänkandet, som presenterades till demokratiminister Britta Leijon den 15:e februari i år, står bland annat följande:
 ”Vikten av redaktionellt oberoende, opartiskhet och god journalistisk etik blir större i takt med att allt flera institutioners relation till medierna professionaliseras. Att hävda mångfald bland medierna är inte minst viktigt för att medierna ska kunna bevaka varandra. Det gäller i än större utsträckning när tempot i nyhetsförmedlingen är snabbt.”
 (...)
 ”Den roll organisationstidskrifter och kulturtidskrifter spelar i samhället har försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken. Det är inte minst viktigt att säkerställa att även oberoende tidskrifter kan distribueras på rimliga villkor. Den nya tekniken erbjuder, som vi strax ska se, alternativa distributionsformer av stort intresse.”
 Förslaget som sedan presenteras är... Internet. Och i viss mån även digital TV och radio.
 Den här hallelujastämmningen finns inte bara i Sverige. Redan 1995 sa John Perry Barlow, publicist och grundare av den amerikanska lobbyorganisationen Electronic Frontier Foundation, att:
 ”Mediejättarna håller just nu på att arrangera om däckstolarna på Titanic. För isberget är Internet med sina 500 miljoner olika kanaler”.
 Men den som synar vad som idag händer på Internet märker snabbt att många av de mest entusiastiska visionerna om gräsrötternas nyvunna mediamakt helt enkelt inte stämmer.
 De stora mediabolagen sitter trots varningsorden stilla i båten. Ja, de har till och med ökatsin makt. Idag kontrollerar nio gigantiska konglomerat huvuddelen av den globala medieindustrin. En av de som närmare granskat de globala mediamonolpolen är professor Robert W. McChesney, författare till boken ”Rich media – Poor democracy”. Han ger sju anledningar till varför Titanic – i form av de globala mediamonopolen – inte kommer att sjunka:

1. Mediejättarna har pengarna – De stora bolagen har kapitalet som behövs för att klara gigantiska förluster. Några hundra miljoner dollar är ingen match för dem. På samma sätt har exempelvis kapitalstarka Bonniers råd att misslyckas med en tidningssatsning. Blir det inte riktigt lönsamt är det bara att lägga ned och satsa på ett nytt projekt.

2. Mediejättarna kan media – De har både tekniskt kunnande och ett innehåll som de kan föra över till Internet utan speciellt stora kostnader. Ser man till utveckligen i Sverige är det precis vad som hänt. När det gäller tidningar och TV på nätet är det samma medier som dominerar. Aftonbladet (Schibsted) är Sveriges största dagliga papperstidning och den mest välbesökta nättidningen. Även Dagens Nyheter (Bonniers), Sveriges Television (public service), TV4 (Bonniers) och Expressen (Bonniers) kommer högt upp i listan över de mest besökta nätplatserna.

3. Mediejättarna har makten över reklamutrymmet – Till en låg kostnad kan man annonsera och hänvisa till sina nätprojekt så att de får fler besökare. Här finns det många svenska exempel. Ett är när Stenbecksägda tunnelbanetidningen Metro gör reklam för stenbecksägda webbplatsen silikon.nu eller papperstidningen Silikon. Ett annat är när Aftonbladet kör helsidor i stil med ”Succé för aftonbladet.se” eller ”Succé för Aftonbladets nya nätshop”. Om en gräsrotsorganisation eller mindre tidning på samma sätt skulle pumpa ut massor av annonser för sin webbsida hade de sannolikt också fått massor av nya besökare. Men det hade kostat miljontals kronor.

4. Mediejättarna tränger sig in i mjukvaran – Skaffar du dig Microsofts webbläsare Internet Explorer i USA får du automatiskt länkar till bland annat America On Line (AOL) eller Disney. I Sverige är det Aftonbladet, Metro eller Privata Affärer som gäller. Utan att du har bett om det ges förslag på olika ”kanaler” så att du ska hitta till just deras sidor.

5. De stora köper upp de små
– GE:s NBC har investerat 2 miljarder dollar i 20 olika Internet-företag. De stora bolagen köper upp de små för att försäkra sig om att inte gå miste om någonting. Förutom att det hämmar konkurrensen är det synd då mindre bolag inte får tid att utveckla sina egna idéer fullt ut.

6. Mediejättarna har långa och goda relationer med de viktiga annonsörerna
– Idag erbjuds annonsörerna paketlösningar där Internetreklamen hänger med på köpet.

7. Mediejättarna skapar ett eget Internet – Microsoft försökte i Internets begynnelse med ”Microsoft Network”. Det blev ett superfiasko. Hela projektet lades ned efter ha gått med miljoner och åter miljoner dollar i förlust. Men kanske försöker de igen. Exempelvis AOL äger stora delar av de fysiska kablar som Internet trafikerar i USA. Om de bestämde sig för att skapa ett eget medlemsnät med goda förmåner skulle det kunna bli ett slags privatägt Internet där bara de som betalar får tillträde.

 För att summera det hela skriver Robert W. McChesney:
 ”Att påstå att vi räddar demokratin genom att nästan vem som helst kan göra och ladda upp en hemsida är ungefär lika intelligent som att påstå att man bryter mediamonopolet genom att vem som helst kan skriva ett nyhetsbrev på en bit papper och sedan stå och vinka med sitt budskap i fönstret eller dela ut till grannarna.”

 Nu finns det säkert en och annan som invänder: Men visst kan Internet vara värdefullt för demokratin och dessutom finns det ingen form av åsiktscensur – förutom hets mot folkgrupp, rasism, och så vidare – på nätet.
 Svaret till det senare är att det faktiskt pågår en regelrätt politisk censur.
 Den 24 april i år kunde författaren Brian Livingston avslöja hur America OnLine skyddar barn och unga vuxna från icke önskvärda åsikter. Livingston är författare till bästsäljaren ”Windows 2000 secrets” och fungerar som USA:s självutnämnde nätombudsman.
 AOL:s censur består av ett filter som ska hindra barn och tonåringar från att besöka sidor som innehåller exempelvis sex eller våldspornografi. Det är i teorin. Men i praktiken är det mycket mer som fastnar i AOL:s nät. Den som surfar med ”Kids Only”-filtret kan: Enkelt komma in på sidorna hos konservativa Constitution Party. Men försöker du med Ralph Naders Green Party eller Ross Perots Reform party kommer meddelandet ”Not appropriate for children” och sidan visas inte.
 AOL har även ett ”Young Teens”-filter där åsiktsribban är högre. Men även här fortsätter diskrimineringen: Internetplatser som säljer vapen går utmärkt att surfa på, liksom hos vapenlobbyisterna National Rifle Association. Men webbplatserna hos organisationer som kämpar för hårdare vapenlagar, exempelvis Coalition to Stop Gun Violence, Safer Guns Now och Million Mom March är blockerade.
 Enligt Livingston innehöll ingen av de AOL-förbjudna webbplatserna bilder på något naket eller annat som kan uppfattas som stötande. Efter att ha testat över 100 olika politiska webbplatser fann han att filtren godkände långt fler av de konservativa partiernas webbplatser jämfört med de demokratiska eller liberala partiernas.
 AOL-talesmannen Rich D´Amato hävdade att han var ”omedveten om den konservativa ensidigheten” i de olika filtren. Susan Getgood från företaget The Learning Company, som utvecklat internetfiltren till AOL, sa att de bedömer innehållet helt fördomsfritt och förnekade bestämt att de på något sätt skulle vinklat materialet.

 Men visst kan Internet utveckla och stärka demokratin.
 Bakom de massiva WTO-protesterna i Seattle för en tid sedan, där hundratals olika intresse- och gräsrotsorganisationer samlades, låg månader av förberedelse via Internet. Med e-post kunde de olika grupperna snabbt kommunicera, komma överens om gemensamma paroller och dela med sig av värdefull information.
 Ett annat exempel är den amerikanske studenten Justin Paulson som våren 1994 tyckte att rapporteringen om Zapatisternas frigörelsekamp i mexikanska Chiapas var ensidig och missvisande. Då gjorde han en hemsida (www.ezln.org) och la ut zapatisternas egen information. Sidan har sedan dess fått hundratusentals besökare och är en av förklaringarna till att zapatisternas situation blivit känd även utanför Mexikos gränser.
 Fast detta tillhör undantagen, knappast regeln.
 För den informationssugne gäller det att:
 1. Ha råd med utrustningen.
 2. Möjlighet att komma åt Internet.
 3. Tid och intresse att skaffa sig kunskap om hur man hittar information på Internet.
 4. Tid och intresse av att värdera informationen.
 För alla dessa är Internet ett utmärkt demokrativerktyg. Tyvärr pratar vi nu om några få promille av jordens befolkning. Inte sällan de som redan innan den nya IT-tekniken kunde skaffa sig en alternativ bild av verkligheten.

 Internet kan enkelt jämföras med kopieringsapparaten som på sin tid betydde en smärre revolution för organisationer och andra som ville sprida sin egen information. Plötsligt kunde man trycka massupplagor av flygblad och tidningar till en låg kostnad. Men kopieringsapparaten varken ruckade på de dominerande mediebolagens ställning eller revolutionerade det offentliga samtalet nämnvärt. Samma sak är det med faxmaskinen. Visst var det fantastiskt när det gick att skicka minutsnabba textmeddelanden till varandra. Men inte la sig mediakonglomeraten ned och dog för faxens skull.
 Den som ordentligt vill synas och höras måste fortfarande ha pengar. Mycket pengar.
 Inte ens Internet ändrar på det.

EXTRA INTERNETBONUS!
Ofta kommer frågor om det verkligen går att lita på Internet som informationskälla. Visst kan man det. Men precis som när det gäller tidningar, TV, radio eller kompisens argument bör du vara kritisk till det som påstås och tänka själv. Skolverket har nyligen skapat en minisajt som heter ”Kolla källan!”. Där finns en hel del bra information för den faktasugne. Adressen är:
http://www.skolverket.se/skolnet/kolla/

 Några av källorna till denna artikel:

 Den här artikeln är ett exempel på möjligheterna med Internet. Att hitta informationen hade tagit betydligt längre tid – om det ens varit möjligt – utan Internet. Adresserna till länkarna är dock gällande för maj 2000. Det är möjligt att en del sidor ändrat adress om du läser artikeln efter det.

 LO-tidningen har ett sökbart textarkiv på sina sidor. Där hittar du artiklar från 1995 och framåt:
http://www.lo.se/lo-tidningen/index.html

 På demokratitorget hittar du demokratikommissionens slutbetänkande. Där finns också de mycket intressanta skrifterna och forskarvolymerna som ligger till grund för slutbetänkandet att hämta hem som pdf-filer helt utan kostnad:
http://www.demokratitorget.gov.se/

 The Titanic Sails On - Why the Internet won’t sink the media giants, by Robert W. McChesney
http://www.fair.org/extra/0003/aol-mcchesney.html

 AOL's ”youth filters” protect kids from Democrats, by Brian Livingstone:
http://www.news.com/Perspectives/Column/0,176,421,00.html?st.ne.per.pfv.col

 Sveriges 50 populäraste sajter 1999, artikel från InternetWorld:
http://nyheter.idg.se/display.pl?ID=990705-IW1


> Tipsa en vän


Användarinloggning

quistbergh.se nyhetsbrev