Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Har Svensson blivit kapitalist? | quistbergh.se

Har Svensson blivit kapitalist?

En version av denna text har tidigare publicerats i: ETC 3/2000. Texten © författaren/författarna. För eftertryck krävs tillstånd från författaren/författarna. Men om du vill skriva ut och läsa artikeln eller ge den till en god vän går det givetvis bra. De är till för att spridas. Om du har frågor, gå till kontakt.
Dokumentadress: [http://www.quistbergh.se/view/78]
Tipsa en vän om denna artikel, klicka här. Skriv ut denna artikel, klicka här.

Nu är det väl ändå revolution på gång. Demokratisk aktiehandel via datorn, börsrekord och fler svenskar än någonsin har blivit aktieägare. Det sägs vara kapitalisternas revolution. Men vilka är dessa kapitalister? ETC reder ut hur det egentligen står till med svenskarnas ekonomi.

 Text: Fredrik Quistbergh 


”Svenska folket är ett folk av aktieägare och Sverige står inför en kapitalistisk revolution”, säger Expressens chefredaktör Staffan Thorsell. Det är debatt i radions P1 Morgon och Thorsell fortsätter:
 ”Varje svensk löntagare kommer, vare sig han vill eller inte, själv ha ansvaret för att placera mycket pengar för sitt eget pensionssparande varje år.”
 Men att döma av tidningens eget innehåll är revolutionen redan här. Se några exempel ur löpsedelsskörden i februari och mars:
”100 experter i Dina Pengar:
 HÄR FINNS ÅRETS VINNARAKTIER”
 Och:
 ”Stor Internet-guide – för dig som vill göra
 AKTIEKLIPP ENKELT OCH SNABBT”
 Och:
 ”Ny expertanalys:
 AKTIERNA som kommer ÖKA MEST I ÅR”
 Expressen är knappast ensam om att ge näring åt de börstokiga svenskarna. I princip samtliga större medier tipsar hushållen, det vill säga svenska folket, om nya köp-, sälj- eller investeringsmöjligheter och debatterar fenomenet. I TV4:s ”Svart eller vitt” ger ekonomijournalisten och programledaren Lennart Ekdal följande lägesbeskrivning:
 ”Vad är det som sker när folkhemmet har blivit ett slags folkhemskapitalism – där vanliga svenskar sitter hemma framför sina datorer och handlar aktier under dagen?” Siffrorna som utlöst debatthysterin är dels den senaste tidens börsuppgång, dels Aktiefrämjandets årliga telefonundersökning som visar att två av tre svenskar äger aktier idag. Det är nytt rekord. Men ingen pratar om hur rikedomen är fördelad, det vill säga vem som äger alla aktier.

 En av de som allra bäst vet hur det ligger till är Anne-Marie Pålsson, docent vid Lunds universitet. Hon har undersökt de svenska hushållens sparande och förmögenhet under åren 1986 till 1996. Bland annat visar hennes statistik att den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning äger nästan alla aktier (se faktaruta). Enligt Pålsson har börsuppgången ökat klyftan mellan rik och fattig och hon ger ett exempel.
 –Låt oss säga att vi har två personer, säger Anne-Marie Pålsson.
 –Den ena har en krona i aktier och den andra nio kronor. Om börsen går upp med 100 procent så har den med en krona plötsligt två kronor och den andra 18 kronor. En kraftig
 börsuppgång gör de redan rika ännu rikare.
 Fast även den som från början bara hade en krona har ju också blivit rikare.
 –Visst, men det finns också en förfärlig massa människor som inte har några pengar alls. De senaste siffrorna visar att hälften av de svenska hushållen inte har någon förmögenhet.
 En förkrossande majoritet av svenska folket har alltså ingen nytta av ständiga aktietips och rapporter om dagliga kursförändringar. Det är de rika som blivit ännu rikare och de allra flesta svenskar äger små summor och sparar långsiktigt i en fond. Knappast någon revolution där alltså.

 En som däremot lever på snabba kursförändringar är den så kallade ”daytradern”, dagshandlaren. Internet och annan ny teknik har gjort det möjligt att göra snabba aktieaffärer via datorn. En dagshandlare gör många små affärer varje dag, oftast i de största och populäraste aktierna. En metod är att gå in med en stor summa i ett företag för att pumpa upp börskursen och sedan snabbt ta ut sina pengar igen. När TV4:s ”Svart eller vitt” debatterar den nya ”folkhemskapitalismen” får vi möta en sådan dagshandlare. Det är Hjerker Blomsterberg från Södertälje, som avbröt sina studier för att sitta hemma och handla med aktier. Speakerrösten berättar att:
 ”Du kan tjäna miljontals kronor via datorn hemma.”
 Hjerker avslöjar i inslaget att han tjänat ihop till en ny bil och tror att han kommer fortsätta tjäna en massa pengar i framtiden. Dagshandeln har funnits ett bra tag i USA men är ett ganska nytt fenomen i Sverige. Ingen vet exakt hur många svenskar som försöker livnära sig på det. Vissa medier menar att det rör sig om ett tusental personer, men gissningsvis är de ännu färre. Dock har reklam och solskenshistorier om miljonvinster som den i ”Svart eller vitt” gjort att allt fler ringer till Aktiespararnas ombudsman Lars Milberg och vill ha tips om hur man bär sig åt.
 –Det är en helt ny grupp av människor som hör av sig, säger Lars Milberg.
 –Många yngre undrar vilka aktier som är billigast och vill tjäna pengar fort som ögat.
Vilka är riskerna med dagshandel?
 –Det har ju ingenting med ekonomi att göra, utan ska man hänga upp det på någon vetenskap är det i så fall psykologi. Det gäller att bara gå in med pengar som man har råd att förlora.
 En ny studie från amerikanska kongressens granskningsenhet, där man undersökt 19 olika Washington-firmor, visar att fyra av fem daytraders förlorade pengar. I de få fall där
 daytrading-kontona kunde visa upp vinst var den mycket liten. Ett annat problem är att daytraders börjat låna pengar för att spekulera med och kan inte betala tillbaks när vinsten uteblir. I USA har det nu gått så långt att man diskuterar regleringar för daytrading-marknaden. Senator Susan Collins är en av dem som driver frågan och förklarar riskläget så här till USA Today (000224):
 ”För en oerfaren handlare med begränsade resurser finns det knappt en chans i världen att lyckas.”
 –De som går back talar ju inte om det i media, säger Lars Milberg.
 –Folk pratar om goda affärer och håller käft om de dåliga. Oddsen att vinna på dagshandel är rätt usla om du inte lyckas manipulera börskursen på något sätt. Frågan är om det inte är bättre chans att vinna på Lotto.

 Bakom framgångsrapporterna om hur bra det går för Sverige och att hushållen blir allt rikare döljer sig också en helt annan verklighet. Hushåll med låga inkomster har fått det allt sämre. Det visar Konsumentverket i sin rapport ”Den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet”. De allra flesta fick det lite bättre precis efter skattereformen 1991 men ganska snabbt glufsade minskade barnbidrag, bostadsbidrag och höjda hyror i sig förbättringen. Mellan åren 1991 till 1998 har en tvåbarnsfamilj med låga inkomster fått upp till en tusenlapp mindre per månad att röra sig med. Dock ser framtiden lite ljusare ut även för de med ansträngd ekonomi tror Konsumentverket, eftersom barnbidraget kommer höjas och även en del löner. Men hur kan det komma sig att fler och fler svenskar köper aktier samtidigt som många får mindre pengar kvar i plånboken?
 –Marknadsföringen är väldigt uppsökande och aggressiv, säger Marcela Cohen Birman som är hushållsekonom på Konsumentverket.
 –Idag blir hushållen väldigt hårt informerade om hur viktigt det är att spara exempelvis till sin pension. Några kanske blev rädda när de fick sitt oranga kuvert med pensionsbesked och tyckte att det såg dåligt ut. Det är viktigt att försöka spara men det får inte gå ut över baskonsumtionen, att man inte unnar sig själv en skälig levnadsnivå.
 Enligt Marcela Cohen Birman är aktier långt ner på listan över de viktigaste frågorna för de allra flesta svenskars ekonomi.
 –Boendekostnaden och att kunna leva på sin lön är fortfarande viktigast, säger hon.
 –Sedan har vi de ökade klyftorna exempelvis mellan de som äger mycket aktier och de som inte äger några alls. Situationen för alla arbetslösa och de som inte lyckas ta sig in i systemet med a-kassa, föräldraledighet och så vidare. Egentligen är det samma frågor som alltid varit viktiga som fortfarande är viktiga.
 Men dessa frågor är knappast i debattfokus idag. Istället uppstår en märklig diskussion om hur politiken ska möta och skydda svenskarnas aktieinnehav. Här är, återigen, ett exempel från TV4:s ”Svart eller vitt” där frågan går till debattören och ledarskribenten Helle Klein på Aftonbladet:
 Lennart Ekdal: ”Nu är ju nästan alla väljare aktieägare, hur har politikerna hanterat det? Nu uppstår ju en diskussion där man nästan måste skydda aktieägarnas pengar?”
 Helle Klein: ”Det blir verkligen en synförändring. Man har anammat det här med pensionssparande. Det går inte att skrämmas med kapitalisterna längre när alla ska vara kapitalister.”

 Men har Svensson blivit kapitalist?
 –Nej, säger Anne-Marie Pålsson.
 –Att vara en kapitalist är för mig en person som är mer aktiv i sitt kapitalägande. Det är ju inte svenskarna utan de har överlåtit hela kapitalansvaret till någon annan. Man köper in sig i fonder, är en anonym ägare och nöjer sig med att man får en viss kapitalstegring varje år. Det är inte bilden av en kapitalist för mig.
 Inte heller Marcela Cohen Birman tycker att Svensson blivit kapitalist, utan det handlar om att många svenskar växlat sparform.
 –Svenska folket har börjat intressera sig mer för aktier, säger hon.
 –Men många har genom den massiva informationen känt sig mer eller mindre pressade till det och många äger väldigt små summor. Kan man kalla en ensamstående mamma som lägger 200 kronor varje månad i någon aktiefond för kapitalist? Nej, knappast.

FAKTA: SVENSSONS EKONOMI
 Aktiefrämjandets senaste Temo-undersökning (000117) visar att 5,6 miljoner svenskar, 63 procent av befolkningen, ägde aktier i december månad 1999.
 · Över hälften (54 procent) av dessa äger aktier indirekt via en fond, 36 procent äger aktier direkt i börsnoterade företag och resterande tio procent äger aktier direkt i icke-börsnoterade
 företag.
 · Detta är en ökning med 800 000 personer jämfört med 1998 och 4,7 miljoner människor jämfört med 1980. Men undersökningen säger ingenting om hur ägandet är fördelat.
 Den senaste och största undersökningen som finns på området är gjord av Anne-Marie Pålsson vid Lunds universitet. Hon har granskat de svenska hushållens sparande och förmögenhet
 under åren 1986 till 1996. Statistiken visar att:
 · De tio procent rikaste svenskarna äger 97 procent av alla börsnoterade aktier och 100 procent av de onoterade aktierna. Dessutom äger samma rika tiondel 80 procent av
 allemansfondernas värde.
 · En stor majoritet av svenska folket (90 procent) delar på 20 procent av allemansfondernas värde, tre procent av de börsnoterade aktierna och har inga onoterade aktier. Aktieägandet är
 alltså väldigt hårt koncentrerat till den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning.
 När det gäller svenska folkets förmögenheter ser det ut ungefär så här:
 · Tio procent av befolkningen (den rikaste tiondelen) äger hälften av den totala förmögenheten.
 · 40 procent äger den resterande hälften.
 · 50 procent, det vill säga halva befolkningen, äger ingenting av den totala förmögenheten.
 Dock har dessa siffror några år på nacken men Pålsson menar att det är en ”väldigt god gissning” att fördelningen är ungefär densamma idag.

 Samtidigt som börsuppgången mest gynnat de redan rika har de med mindre pengar fått det sämre. Det visar Konsumentverkets rapport ”Den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet”.
 Där granskas förändringarna i den disponibla inkomsten (alltså vad hushållet tjänar, minus skatt samt egenavgifter och plus eventuella bidrag) för fem olika konstruerade typhushåll.
 Rapporten visar att mellan åren 1991 till 1998:
 · Har en tvåbarnsfamilj med låga inkomster fått upp till en tusenlapp mindre per månad att röra sig med. Endast höginkomsttagarfamiljen fick en ökad disponibel inkomst.
 · Främsta orsaken till att de disponibla inkomsterna minskat är sänkning av bostadsbidraget, höjda dagisavgifter och minskade barnbidrag.


> Tipsa en vän


Användarinloggning

quistbergh.se nyhetsbrev