Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Fågel, fisk eller associeringsavtal | quistbergh.se

Fågel, fisk eller associeringsavtal

En version av denna text har tidigare publicerats i: Latinamerika 4/2006. Texten © författaren/författarna. För eftertryck krävs tillstånd från författaren/författarna. Men om du vill skriva ut och läsa artikeln eller ge den till en god vän går det givetvis bra. De är till för att spridas. Om du har frågor, gå till kontakt.
Dokumentadress: [http://www.quistbergh.se/view/693]
Tipsa en vän om denna artikel, klicka här. Skriv ut denna artikel, klicka här.

Innan du hunnit stava till CAFTA, NAFTA, MERCOSUR, TRIPS eller ALBA ploppar nästa grej inom världshandeln upp: EU:s associeringsavtal. Mexiko och Chile är redan inne i systemet. Nu står flera latinamerikanska länder på tur.

Text: Fredrik Quistbergh


I mötesrummet en trappa upp, i Acogipris lokaler i utkanten av San Salvador, samlas de varje månad. Nelson Fuentes, från utvecklingstankesmedjan Funde, var med och startade nätverket Eurosal för cirka tre år sedan.

– Vi ska analysera situationen. De som har lokalen står för kaffet och den som vill tar med sig fikabröd. Logistiken är minimal, säger han och lägger upp mandelkakor på ett serveringsfat.

I rummet sitter femton representanter från olika bonderörelser, kvinnoorganisationer och fackföreningar. Dessa kallas med andra ord ”civila samhället” eller ”sociala rörelserna”. Överst på agendan står EU:s kommande associeringsavtal med Centralamerika. Idag är Josue Perdes, som representerar det europeiska alternativa nätverket för ett rättvist associeringsavtal, på besök. Han börjar med att tacka alla som kommit. Berättar lite om det skuggtoppmöte alternativrörelserna höll i Wien. Det var nämligen då, under toppmötet mellan EU-länderna och de latinamerikanska regeringarna den 11-13 maj i österrikiska Wien, som det beslutades att EU och Centralamerika ska börja förhandla om ett associeringsavtal. Det tog EU fyra respektive sex år att förhandla fram ett associeringsavtal med Mexiko och Chile. Trots att det nu handlar om hela fem länder, Nicaragua, Honduras, El Salvador, Guatemala och Panama, vill EU ha en betydligt rappare process. Innan slutet av år 2008 hoppas EU och de centralamerikanska ländernas regeringar att allting ska vara undertecknat. Associeringsavtalet består av tre olika huvudområden: Bistånd, politisk dialog och handelsavtal. Avtalet är det mest långtgående som EU sluter med länder, eller grupper av länder, i ”tredje världen”. De associerade länderna blir en del av EU:s gemensamma inre marknad i samband med överenskommelsen.

Samtliga rörelser som finns representerade runt bordet är oroliga för associeringsavtalet på olika sätt. Vissa menar att biståndsdelen i och för sig är bra men eftersom pengarna går till redan korrupta regeringar kommer de verkligt behövande inte att se röken av dem. En del är inte säkra på hur de ska ställa sig men tycker det är viktigt att utbyta information och försöka få igång en debatt. Andra är övertygade om att associeringsavtalet inte är något att ha.

- EU borde vara mer fokuserade på solidaritet och moraliskt stöd. De borde rikta in sig på miljö-, genus- och demokratifrågor. Inte bara ren och skär vinst. Det har vi redan nog av i form av USA och TLC, säger Dimas Vanegas från nätverket CAD (Centro America por el Dialogo).

Josue Perdes nickar instämmande och gör en lång utläggning om det andinska alternativet ALBA. Drar avslutningsvis upp riktlinjerna för ett eventuellt nytt skuggtoppmöte någonstans i Centralamerika i maj nästa år. Nätverket han företräder kan skramla fram EU-parlamentsledamöter som är negativa till associeringsavtalet samt representanter från olika rörelser i Mexiko och Chile som levt med avtalet och är starkt kritiska. Det ställer sig mötesdeltagarna positiva till och innan de skiljs åt småpratas det återigen om hur viktigt det är att träffas och utbyta information.

Men hur kan Josue Perdes, och många andra företrädare för olika sociala rörelser, vara så säkra på att EU:s associeringsavtal kommer att bli något dåligt? Är det inte ett klassiskt vänstermisstag att allting måste mätas i termer av ”vinnare och förlorare” och inte se till att det faktiskt är möjligt att alla vinner? Vad blir egentligen sämre med ett nytt handelsavtal?

- Klyftorna mellan fattiga och rika kommer att öka med den här typen av avtal, säger ekonomen José Tolentino från Funde.

- Man måste se att det är två regioner som verkar på otroligt skilda villkor. Europa och USA började ju inte sin marsch mot välstånd genom att öppna sina marknader mot resten av världen. Affärer eller investeringar i sig är inte dåligt utan det är sättet som de görs på som kan vara bra eller dåligt. Först och främst måste man stärka och skydda marknaderna i Centralamerika innan man kan öppna för konkurrens gentemot Europa. Det är ingen ideologisk fråga. Man ska inte säga nej bara för att säga nej utan detta är en ekonomisk verklighet. Det är kapitalisternas intressen som går före människornas.

Tolentino har i många år forskat kring handelsavtalen och dess effekter. En viktig sida av saken tycker han är att de rika länderna har olika typer av stöd, såsom EU:s strukturfonder, för att försöka utjämna skillnaderna inom jordbrukspolitiken. Några sådana subventioner finns inte i Centralamerika. Därför handlar det inte om någon frihandel då länderna inte konkurrerar på samma villkor. En annan iakttagelse är att de pengastarka ekonomierna idag kör ett dubbelspel. Tidigare försökte USA och EU-länderna sluta centrala avtal genom Världshandelsorganisationen, WTO. Men nu har de fattiga länderna fått upp ögonen för orättvisorna och den tjugofjärde juli i år bröt frihandelsförhandlingarna inom WTO, den så kallade Doharundan, samman. De rika ländernas nya taktik är därför att sluta avtal med länder, eller grupper av länder, direkt.

EU-ländernas bistånd är idag mer inriktat på att förstärka olika regeringars budgetar. En annan förändring är att mer och mer fokus sätts på konkurrens inom det ekonomiska området. EU-länderna vill bland annat vara med när det gäller offentliga upphandlingar i de fattiga länderna. En tredje förändring syns inom den politiska dialogen. Tidigare var det civila samhället i större utsträckning inkluderad. Nu sker förhandlingen bara mellan EU och de olika ländernas regeringar.

- Centralamerika är en region i förändring. Från krig till fred. Från auktoritärt styre till demokratiskt. Från att inte respektera institutioner till att bygga institutioner. Det är något som tar tid och regionen är inte bara formad för handel. Ett sådant här avtal skulle kunna vara ett bakslag för alla dessa förändringsprocesser.

På EU:s nya regionkontor i San Salvador, där ett trettiotal personer jobbar, tar chefsförhandlaren Wouter L. Wilton emot. Han delar inte alls ekonomen Tolentino eller de sociala rörelsernas oro. För att förklara hur associeringsavtalet kommer att förändra livet för människor som bor i något av EU-länderna berättar han om familjen Svensson från Malmö. När Erik Svensson går med shoppingvagnen i ett skånskt köpcentrum år 2009 har han massor av nya produkter att välja mellan.

- Kanske är det så att Lisa och Erik Svensson i många år druckit colombianskt kaffe men Erik ser nu plötsligt flera olika sorters kaffe och tänker för sig själv: Låt oss vara djärva, jag köper kaffet från El Salvador istället!

Enligt Wouter L. Wilton behöver de inte handla om kaffe. Det kan lika gärna vara räkor.

- Är det enkelt för centralamerikanska exportörer att frakta sina räkor till Göteborg är det inte långt till Malmö. Erik upptäcker skaldjuren i affären och ser att de är lite billigare än de från exempelvis Maldiverna och säger: Låt oss gå för salvadoranska räkor ikväll! Familjen Svensson är lyckliga. De salvadoranska exportörerna är glada eftersom de ser att det finns en marknad för dem i Sverige. Är det en succé i Sverige borde det även bli en framgång bland Svenssons vänner i Tallinn eller Milano. Jag ser det som en situation där alla vinner.

När det gäller förändringarna för de människor som bor i Centralamerika ser Wouter L. Wilton också bara fördelar. Bönder som odlar grödor, exempelvis majs, som inte är intressanta för en internationell exportmarknad ska stöttas i jobbet med att ta fram andra produkter eller utbilda sig till något det finns efterfrågan för. Utländska företag kommer att etablera sig i Centralamerika vilket skapar fler jobb. Han nämner det spanska livsmedelsföretaget Calvo som redan investerat i El Salvador för produktion av tonfisk. Att den nyvunna rikedomen inte distribueras, att de olika handelsavtalen inte gjort det bättre för de sämst ställda, är ett problem Wouter L. Wilton ser men menar att ett associeringsavtal är just rätt metod för att råda bot på denna orättvisa.

- Den politiska dialogen kommer att underlätta saker och ting när det gäller arbetares, kvinnors och barns rättigheter. Jag pratar inte om att vi i EU ser ner på centralamerikaner. Men vi i EU har något att erbjuda. Vi representerar en kultur med hög utbildningsnivå. Vi tar väl hand om våra pensionärer. Den fattigaste delen av befolkningen har någon form av socialt skyddsnät och de rika känner ansvar för de fattiga. Jag menar inte att vi ska tvinga på centralamerikanerna vår modell. Men vi kan utbyta tankar och idéer. Det kanske kan ge dessa länders regeringar impulser att: Hallå, varför inte testa den väg européerna går? Vi i EU startade med sex länder på 1950-talet och är idag tjugosju. Vi har en hel del att dela med oss av när det gäller samarbete och regional integration.

Åsikterna om hur associeringsavtalet kommer att påverka oss går alltså brett isär. Dock kan det ju vara på sin plats att påminna om att avtalet ännu inte är undertecknat. Därför, hur kan avtalets kritiker vara så säkra på att slutresultatet blir dåligt för de allra flesta?

- Jag vill ställa en motfråga, säger ekonomen José Tolentino.

- Var någonstans, där man har skrivit under ett avtal, har det blivit positiva effekter? Det är tydligt där andra handelsavtal slutits, exempelvis Chile och Mexiko, att det är några som vinner och flertalet förlorar. Vilka är företagen härifrån som ska slåss om kontrakten på den europeiska marknaden? Vad ska vi, med styrka, exportera härifrån till Europa? Här finns EU-investeringar överallt – men vart är våra investeringar i EU-länderna?

ENKÄT/¿Que es el Acuerdo de Asociación entre Centroamérica y la Unión Europea? Vad är EU:s associeringsavtal? Latinamerika frågade studenter vid El Salvadors enda statliga universitet: Universidad de El Salvador i San Salvador.

Ramon Navarro, 20 år, medicinstudent
- Jag vet inte vad det handlar om.. är det en grupp av personer som håller på att forma något? Ska de lösa ett problem, eller?

Yvette Deras, 21 år, medicinstudent

- Vilken typ av avtal... [läser högt]… Acuerdo de Asociación entre Centroamérica y la Unión Europea… jag vet inte. Handlar det om ett frihandelsavtal eller?

- Det kan säkert vara bra för Centralamerika. Vi exporterar saker och de importerar. EU är ju, precis som USA, väldigt utvecklade.

David Santamaria, 19 år, tandläkarstudent

- Jag är inte informerad om det... Men jag tror kanske att det handlar om bistånd. EU, som är mer utvecklat än Centralamerika, ska hjälpa oss. Men det är ett problem om det är regeringen som får pengarna Då kommer det sällan människorna till del.

Lilliana Burgos, 21 år, studerar företagsekonomi

- Jag vet inte... ingen idé. Kanske handlar det om någon typ av samarbete och eftersom ni kommit hit kanske det handlar om ett studentutbyte?

- Jaha, är det ett handelsavtal. Många tycker att det här med frihandel är dåligt. Jag tror det är bra. Vi får en chans att visa utåt vad vi har att erbjuda.

FAKTA/Hur kan en EU-medborgare påverka?

- Gräv där du står! Påverka kommissionen, parlamentet och dina lokala politiker. Man ska inte vara rädd för den politiska dialogen. De är ju i de flesta fall demokratiskt valda och har en uppgift. Vårt arbete, i respektive länder, är att se till att de gör sitt jobb.

Dimas Vanegas, nätverket CAD

- Det är viktigt att informationen sprids till alla. De sociala rörelserna kan spela en stor roll om de vågar yttra sig och sätta fokus på de här frågorna. Visst finns det ett intresse från EU att avancera snabbt. Men det finns även ett stort intresse härifrån. Jag får ofta frågan: Om det nu är så dåligt, varför vill Centralamerika vara en del av detta? Då svarar jag: Det är inte jag som vill ha det utan företagen och regeringsmedlemmarna. Det här är frågor som aldrig diskuteras i vårt samhälle, det finns ingen som helst ekonomisk debatt. Man pratar inte om fördelar eller nackdelar och då är det såklart helt öppet att lura vem som helst. Nu säljs EU:s associeringsavtal som en dröm. Det kommer att bli fler jobb, högre löner och alla ska få ett bättre liv. Men i verkligheten är det en helt annan sak. Därför gäller det att lobba och mobilisera en opinion både här och där.

José Tolentino, utvecklingstankesmedjan FUNDE

FAKTA/Länkar till EU:s associeringsavtal:

Det officiella toppmötet mellan EU och Latinamerika i Wien, maj 2006- http://ec.europa.eu/comm/world/lac-vienna/

Det inofficiella företagartoppmötet mellan EU och Latinamerika i Wien, maj 2006 - www.uealc.at/en/The_Council_Presidency/EU_LAC_Summit_Vienna/index.html

De sociala rörelsernas skuggtoppmöte i Wien, maj 2006 - www.alternativas.at/English/indexenglish.htm

Uppropet från skuggtoppmötet - www.euforic.org/manifesto

Utvecklingstankesmedjan Funde - www.funde.org

NGO-nätverket CIFCA - www.cifca.org

Iniciativa Mesoamericana - www.iniciativacid.org


> Tipsa en vän


Användarinloggning

quistbergh.se nyhetsbrev