Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Deprecated: Function ereg() is deprecated in /storage/content/60/125060/quistbergh.se/public_html/includes/file.inc on line 645 Så utrotar vi slaveriet | quistbergh.se

Så utrotar vi slaveriet

En version av denna text har tidigare publicerats i: Megafon 2/2004. Texten © författaren/författarna. För eftertryck krävs tillstånd från författaren/författarna. Men om du vill skriva ut och läsa artikeln eller ge den till en god vän går det givetvis bra. De är till för att spridas. Om du har frågor, gå till kontakt.
Dokumentadress: [http://www.quistbergh.se/view/46]
Tipsa en vän om denna artikel, klicka här. Skriv ut denna artikel, klicka här.

Vad är det som försvinner och försvinner och alltid kommer tillbaka? Svar: Slaveriet. Men snart kan det vara slut med det. Vi har världens chans att en gång för alla stoppa slaveriet.

Text: Fredrik Quistbergh


Slaveriet går tusen och åter tusen år tillbaks i historien och vad talar för att det ska kunna utrotas just nu? Mycket, menar slaveriforskaren Kevin Bales.
– Vem vill vara slav, frågar han sig.
– Vem vill tjäna på slaveri? Idag tycker de allra flesta att det inte är en speciellt svår fråga. Men går vi tillbaka tvåhundra år i tiden var det just den debatten som fördes: Är det rätt eller fel med slaveri? Den moraliska debatten är vunnen och det är mycket viktigt. Visst, det finns fortfarande ett fåtal människor som tycker det är okej med slaveri. Men de är i de allra flesta fall sedda som skurkar.
Bales pekar även på en rad andra viktiga faktorer. Den juridiska debatten är också vunnen, idag har alla länder i världen en lag mot slaveri. Precis som den ekonomiska debatten är vunnen, förr stod mäktiga ekonomiska intressen bakom slaveriet som på sina håll var en betydande del av världsekonomin. Idag finns det fortfarande mäktiga intressen som stöder slaveriet men den är en så pass liten del av den globala ekonomin att ingen kan säga: Okej, slaveri är dåligt men om vi avskaffar det drabbas vi av en ekonomisk kollaps. Om slaveriet avskaffades imorgon skulle ingen industri rasa samman och inget land hamna i någon djupare ekonomisk kris.

Kevin Bales är en av världens främsta experter på slaveri. Han är professor i sociologi och har bland annat spenderat åtta år med att resa runt till olika länder för att studera det moderna slaveriet. Boken ”Disposable people – New slavery in the global economy” har översatts till tio språk och han är ordförande för människorättsorganisationen Free the Slaves, som har sin bas i USA. Bales är väl lämpad att svara på frågan: Om nu de allra flesta är överens om att slaveriet är dåligt, hur kan det fortfarande existera?
– För att det finns skurkar som exploaterar andra människor för att tjäna pengar, svarar han.
– På vissa håll upprätthålls även slaveriet av religiösa eller kulturella orsaker. Men det fortsätter eftersom det inte är tillräckligt smärtsamt eller riskabelt för en slavägare att förslava en annan människa.
Då det finns flera olika sorters slaveri finns ingen enkel patentlösning för att stoppa det, menar Bales. När det gäller exempelvis skuldslaveriet har utbildning, juridisk hjälp och mikrokrediter (långsiktiga smålån) visat sig vara lyckosamt. När det gäller trafficking krävs mer kunskap om hur de kriminella gängen av slavägare opererar för att kunna arrestera dem.
I grund och botten handlar det om resurser, pengar på satsningar för att stoppa slaveriet. Fast det är inte fråga om några omöjliga summor, menar Bales och ger ett räkneexempel.
– Häromdagen tittade jag på Free the Slaves kostnader för att befria skuldslavar i norra Indien. I snitt kostar det 36 dollar [cirka 270 svenska kronor] per person. Och då handlar det inte om att köpa dem ur slaveri genom att lösa deras skuld. Utan det är utgifterna för att driva kontoret, ordna med juridisk hjälp, utbildning och så vidare. Om du multiplicerar det med 27 miljoner, vilket är lika med antalet slavar som finns i världen idag, hamnar vi på en siffra runt 10 miljarder dollar. Samma dag läste jag i tidningen att till exempel en stad som Boston spenderade exakt samma summa på en vägtunnel.
Även om uträkningen inte på något sätt är vetenskaplig, eftersom det finns olika former av slaveri kostar det givetvis olika mycket från fall till fall, tycker Kevin Bales att 10 miljarder dollar vore en bra start.
– Om en stad kan satsa så mycket pengar på en vägtunnel – varför skulle det vara omöjligt för världens rika länder att samla ihop 10 miljarder dollar till kampen mot slaveriet?

En enkel lösning vore, till att börja med, att köpa loss de mellan 15 till 20 miljoner människor som idag lever i skuldslaveri. En del organisationer har redan testat den modellen, bland annat Christian Solidarity International som befriat slavar i Sudan genom att köpa dem. Kevin Bales tycker att det är en dålig metod.
– Det är som att köpa tillbaka TV:n från inbrottstjuven som han eller hon just stulit. Köparen blir involverad i det kriminella systemet.
Pengar är givetvis inte hela lösningen. En hel del handlar om beslutfattarnas fokus. När ett land som Kina plötsligt fylls av piratkopierade dataprogram, filmer eller musik reagerar andra länders regeringar snabbt. Handelssanktioner sätts in och Kina straffas hårt på olika sätt. När det gäller brott mot de mänskliga rättigheterna är det oftast mycket snack och lite sanktioner
– Om vi ska kunna utrota slaveriet måste vi övertyga världens ledare om att mänskliga rättigheter är viktigare att skydda än upphovsrätten, säger Kevin Bales och fortsätter med ett annat exempel.
– De flesta känner till FN:s vapeninspektörer som driver igenom FN:s konventioner om massförstörelsevapen. De gör ett viktigt jobb. Men vart är FN:s slaveriinspektörer? Om de skulle sätta samma kraft bakom att söka upp och stoppa slaveri skulle vi se snabba förändringar.
En annan förklaring till många länders handlingsförlamning när det gäller slaveriet spårar Bales till historien och kolonialismen. Att många länder i Europa samt USA har, framför allt, afrikanska och latinamerikanska länder att tacka för en del av sitt välstånd verkar de ha glömt bort idag, tycker Bales.
– Vi kan inte vända oss till Togo eller Benin och säga: Hallå, vi har just upptäckt att det finns slaveri i ert land, varför fixar ni inte problemet? En del av de ekonomiska och sociala orättvisorna, fattigdomen, sårbarheten och laglösheten som finns i många fattiga länder är också del av vårt ansvar. Vi måste ta vårt ansvar eftersom vi varit med och skapat problemet.

En annan del handlar om ditt och mitt ansvar för slaveriet. Det gäller att ställa sig frågan: Bidrar jag till slaveriet på något sätt? Köper jag produkter som är gjorda av slavar? Kan jag sluta med det? Kevin Bales ser tre steg du själv kan ta för att vara med och stoppa slaveriet.
– Första steget är att du skaffar dig mer kunskap. Slaveriet är ett stort problem och omöjligt att lösa om du inte förstår det. Andra steget är att gå ihop med andra som också tror att problemet behöver lösas. Det kan exempelvis vara en organisation, nätverk eller att du själv formar en grupp med dina vänner. Det tredje steget är att agera. Använd ditt engagemang och din kreativitet för att sätta press på beslutsfattare och öppna ögonen för andra.
Han är själv hoppfull eftersom många människor säger: Nu när jag fått reda på det här vill jag verkligen göra något åt det! Fler och fler har fått upp ögonen för att slaveriet fortfarande existerar. Då slavägarna är på defensiven och tvingas verka i det tysta finns världens chans att en gång för alla stoppa slaveriet.
– Om de väljer att göra det kan dagens unga generation, efter 5000 år av slaveri, vara den som ser slutet på slaveriet. Vad kan vara en mer fantastisk gåva till kommande generationer än att kunna säga: Vår generation utrotade slaveriet! Det är möjligt och inte speciellt dyrt. Till exempel kostar det mycket mindre än att skicka ett rymdskepp till månen.

Länkar till det moderna slaveriet:
Anti-Slavery International – www.antislavery.org
Free the Slaves – www.freetheslaves.net
BLLF Sweden – www.bllf.se
SOS Slaves – www.iabolish.com/sos


> Tipsa en vän


Användarinloggning

quistbergh.se nyhetsbrev